Gå direkt till innehåll
Värdekonflikter kring att riva dammar

Pressmeddelande -

Värdekonflikter kring att riva dammar

Motståndet bland ortsbefolkningen mot rivning av dammanläggningar baserar sig inte på bristande kunskap, ett argument som ibland förs fram av forskare inom området. Det handlar i stället om skillnader i hur man värderar vattendragsmiljön och dess funktioner. Den slutsatsen drar forskare vid Umeå universitet i en ny studie. Resultaten publiceras i tidsskriften Ecology and Society.

Rivning av äldre dammanläggningar har blivit allt vanligare eftersom dessa dammar ofta inte längre fyller någon funktion. De utgör ett hinder för vattendragets organismer och kan i många fall utgöra en säkerhetsrisk. Fastän rivning av dammar har ekologiska fördelar, då älvsträckan eller ån återfår en mer ursprunglig karaktär, rör det ibland upp känslorna i bygden.

– Vi ville förstå hur förespråkarna och motståndarna till dammrivningar resonerar kring funktionen av de två kontrasterande ekosystemen – en existerande dammanläggning med en spegeldamm eller ett potentiellt strömmande vatten. Lokalbefolkningen som kämpar för att en damm ska få vara kvar har ofta avfärdats som okunniga, säger Dolly Jørgensen, miljöhistoriker vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Tillsammans med ekologen Birgitta Malm-Renöfält har hon därför undersökt argumenten för och emot dammrivning i nyhetsartiklar, det har gällt dammar i Alby, Hallstahammar, Orsa och Tallåsen.

De fann att de som ville avlägsna dammen värderade högt att ädelfisken får fri vandringsväg och återkommer till ekosystemet, möjligheter till fritidsfiske och restaurering av ekosystemet generellt. Motståndare vill att dammen ska finnas kvar av rekreationsskäl; kanske blir en badplats torrlagd och spegeldammens estetik går förlorad. Dammanläggningen i sig har för dem också ett kulturhistoriskt värde.

– Ortsbefolkningens motstånd är inte baserat på kunskapsbrist, där mer information skulle ha lett till ett bättre beslut ur ett ekologiskt perspektiv. Det är helt enkelt så att de sätter ett högt värde på andra saker i miljön än vad vetenskapsmän och miljöaktivister gör, säger Dolly Jørgensen.

Eftersom antalet dammrivningsprojekt fortsätter att öka i Sverige och i andra delar av världen, så kommer troligen intressekonflikter att bli allt mer vanliga. Ett beslut att riva en damm kommer alltid att resultera i att motståndarna förlorar de ekosystemtjänster de uppskattar, vilket betyder att en lösning genom kompromisser kommer att vara svårt att uppnå.

Originalpublikation:
Jørgensen, D. and B. Malm Renöfält. 2013. Damned If You Do, Dammed If You Don't: Debates on Dam Removal in the Swedish Media. Ecology and Society 18 (1): 18. [online] URL: http://www.ecologyandsociety.org/vol18/iss1/art18/

För mer information, kontakta gärna:
Dolly Jørgensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 65 53
E-post: dolly@jorgensenweb.net

Högupplöst foto
Bildtext: Rivning av Kubadammen i Nätraälven i mars 2007. Foto: Håkon Söderberg.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.