Skip to main content

Varför ämnesintegrera den naturvetenskapliga undervisningen på högstadiet?

Pressmeddelande   •   Nov 23, 2011 08:35 CET

Ämnesspecifik och ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning kan fungera som alternerande arbetsformer. Skolans organisation är viktig för genomförandet och flickor uppskattar ämnesintegrerad undervisning mer än pojkar. Helena Persson lägger fram sin avhandling i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet den 2 december.

Ämnesintegrering, liksom ämnesövergripande och tematiskt arbete, är begrepp som i dag används av lärare i svensk grundskola då man arbetar med två eller flera ämnen gemensamt i ett undervisningssammanhang. Ämnesintegrerad undervisning har funnits med i svenska styrdokument, men lite forskning om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i svensk skola har hittills gjorts.

I intervjuer med lärare fann Helena Persson att deras avsikt med att organisera undervisningen ämnesintegrerat i de naturvetenskapliga ämnena på högstadiet är att eleverna ska få en helhetssyn på det naturvetenskapliga innehållet och att de ska kunna tillämpa sina kunskaper och se relevansen av dem i sina vardagliga liv.

– Ett annat skäl är att lärarna själva tycker att det är ett mer stimulerande sätt att arbeta på, säger Helena Persson.

När Helena Persson sedan genom klassrumsobservationer undersökte hur dessa intentioner ter sig i klassrummet blev bilden lite annorlunda. Ämnesintegrerad undervisning är viktig för att ge en helhetssyn, men inte så nödvändig för att knyta undervisningen till elevernas vardag. I undervisningssituationen blev också yttre faktorer, som till exempel skolans organisation, viktiga för genomförandet av undervisningen. Om antalet lektionstimmar minskar så påverkar det omfattningen av den ämnesintegrerade undervisningen.

Studien visar vidare att lärarnas syfte med kunskapsbetoningen stämde väl överens med aktiviteterna i klassrummet. I vissa sammanhang undervisade lärarna ämnesspecifikt och i andra sammanhang ämnesintegrerat.

– I de ämnesintegrerade sammanhangen fanns en större tonvikt på att eleverna skulle analysera och värdera fakta och begrepp för att kunna göra ställningstaganden och mindre betoning på att minnas, säger Helena Persson.

Enligt elevernas upplevelser är undervisningens innehåll viktigare för att skapa ett intresse än undervisningens organisation. Det är viktigare att undervisningen är relaterad till deras vardag och att kunskaperna är användbara, än om den är ämnesintegrerad eller inte.

Ett överraskande resultat var att Helena Persson fann könsskillnader hos eleverna syn på arbetssätten.

– Pojkarna tycker att det är mer ansträngande än flickorna att arbeta ämnesintegrerat och tror dessutom att de får mindre begreppskunskaper med den ämnesintegrerade naturvetenskapliga undervisningen.

Resultaten i avhandlingen baserar sig på intervjuer med fem lärare som undervisar ämnesintegrerat i skolår 7 till 9. Detta material har hon kompletterat med gruppintervjuer med elever, elevenkäter samt klassrumsobservationer.

Helena Persson, uppvuxen och bosatt i Umeå, är en av Umeå kommuns doktorander i pedagogiskt arbete och har tidigare arbetat som högstadielärare på Hagaskolan i Umeå och som lärare i naturvetenskapliga ämnen på komvux.

 

Om disputationen:

Fredag den 2 december försvarar Helena Persson, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9.

Disputationen äger rum kl 10.00 i N360, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Svein Sjøberg, Institutt for lærerutdanning og skolforskning, Universitet i Oslo, Norge.


Läs hela eller delar av handlingen på:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49342


För mer information, kontakta gärna:

Helena Persson
Telefon: 090-786 64 77
E-post: helena.persson@matnv.umu.se