Varför är våldtäkter vardag i deckarlitteraturen?

Stieg Larssons romankaraktär Lisbeth Salander sticker ut från mängden. Våldtäkter finns med som en betydelsefull del i det som formar hennes person och handlingar. Hur hon själv och andra kvinnor som utsatts för våldtäkt blir till en drivkraft för utvecklingen av Lisbeth Salanders psykiska och fysiska styrka.

I dagarna släpps en ny bok med litteratur-, film- och språkforskare från Sverige, Storbritannien, Kanada och USA som samlats under rubriken Rape in Stieg Larssons 'Millennium' Trilogy and Beyond: Contemporary Scandinavian and Anglophone Crime Fiction. Texterna i boken diskuterar och teoretiserar skildringar av våldtäkter i samtida skandinavisk och engelskspråkig deckarlitteratur.

Två av de tre redaktörerna och författare till flera texter i boken är Berit Åström och Katarina Gregersdotter, båda språk- och litteraturforskare verksamma vid Umeå universitet. Den tredje, Tanya Horeck, är filmvetare och arbetar i Cambridge vid Anglia Ruskin University.

– Vi började tänka kring våldtäkter i deckare och vad det gör med oss som läsare? Varför har författaren med våldtäkter i handlingen? Vad fyller det för funktion? Vad säger det oss om gärningsmannen och om offret? berättar Berit Åström.

– Jag tror att vår bok kan ha en bredare publik än bara forskare, just för att så många har åsikter om deckare och läser deckare, är vana vid hur genrens stereotyper ser ut, menar Katarina Gregersdotter.

I samband med utgivningen av boken kommer det att finnas tillfälle att möta de två svenska författarna och redaktörerna och även lyssna till en kortare presentation av arbetet bakom boken.

Fredag 2 november kl 15.00, Tidskriftsrummet, Humanisthuset, Umeå universitet.

Kontaktuppgifter:
Berit Åström, berit.astrom@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 62 35
Katarina Gregersdotter, katarina.gregersdotter@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 77 36

Läs mer i en längre intervju med Berit Åström och Katarina Gregersdotter på umu.se