Varierande utfall på kompetensutvecklingsarbetet inom äldreomsorgen

En ny avhandling visar att förutsättningarna för personalen att lära och utvecklas inom äldreomsorgen ser olika ut.
– Det handlar till exempel om att arbetsvillkoren skiljer sig mellan de som jobbar inom hemtjänst och särskilda boenden men också vad själva utvecklingsarbetet handlar om, säger Esther Hauer vid institutionen för psykologi, Umeå universitet.

Esther Hauer har studerat Kompetensstegen i Umeå (KUM). Kompetenstegen var en nationell satsning som pågick mellan åren 2005-2008 och syftade till att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre.

Goda psykosociala arbetsmiljöfaktorer är en förutsättning för att personalen ska kunna lära och utvecklas i sitt arbete. Det handlar t.ex. omvilket stöd de får från sin chef och arbetskamrater, om det finns möjlighet till samarbete och medinflytande samt om själva arbetet upplevs som utvecklande. Resultatet av studien visar att de som upplevde ett bättre lärandeklimat upplevde även i större utsträckning att de kunde använda sig av nyförvärvad kunskap i praktiken.

Samma organisation men inte samma upplevelse
Första linjens chefer delade upplevelsen av ett gott lärandeklimat med sina arbetsgrupper.
– Detta resultat är positivt eftersom de har ansvar för personalens kompetensutveckling och ska kunna sätta in åtgärder vid behov. Däremot upplevde hemtjänstpersonalen att lärandeklimatet var sämre än de som jobbade i särskilda boenden. Det förbättrades emellertid för hemtjänstpersonalen när de följde KUM, säger Esther Hauer.

Utvecklingsarbete kan bli kontraproduktivtResultatet visar att KUM påverkade lärandeklimatet olika för olika grupper beroende på vad de valde att fokusera på. De som exempelvis satsade på schemalagda aktiviteter för brukarna upplevde att de inte hade tillräckligt med resurser att utföra sitt arbete och därmed upplevde de högre arbetsbelastning och ett sämre lärandeklimat.

Förändrar inte brukarnas självbestämmande
Trots att äldres självbestämmande är en av de viktigaste kvalitetsaspekterna i äldreomsorgen idag, visar mycket av den forskning som finns att äldreomsorgens verksamhet inte kan stödja dessa. Ett flertal hinder mellan brukare och äldreomsorgens personal som begränsar brukarnas självbestämmande identifierades i studien även efter KUM genomförts.
– I intervjuerna framträder ett nytt sätt att tänka kring äldres självbestämmande, dock visade sig inte någon konkret praktisk förändring i denna riktning.

Studien grundar sig på en enkät till 368 undersköterskor och vårdbiträden som deltagit i KUM, samt deras chefer. I studien gjordes även intervjuer med 9 brukare och deras respektive kontaktpersoner.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68031

Pressbild
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/120/120589_hauere.jpg

Initiativet till Kompetensstegen kom från politiskt håll. De flesta av Sveriges kommuner fick stöd för utbildning och kompetensutveckling i äldreomsorgen inom ramen för Kompetensstegen mellan åren 2005-2008. Umeå kommun fick stöd för ett omfattande kompetensutvecklingsprogram. I huvudsak riktade man in sig på tre områden: arbetslag, individuella karriärvägar och ledarutveckling.

Fakta om disputationen
Fredagen den 3 maj försvarar Esther Hauer, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Intervening with Care. Creating new infrastructures for learning and increasing quality of elderly care. Svensk titel:Intervention med Omsorg. I syfte att skapa nya infrastrukturer för lärande och öka äldreomsorgens kvalitet.Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal bt102, Beteendevetarhuset, Fakultetsopponent är bitr. professor Maria Gustavsson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings universitet.

För mer information, kontakta gärna:
Esther Hauer; institutionen för psykologi, Umeå universitet
Telefon: 090- 786 79 69
E-post: esther.hauer@psy.umu.se