Illegala vapen och självmord stora problem men dödliga vådaskjutningar nära noll

Bland dödliga skottskador utgör självmord den största gruppen i Sverige, följt av mord och dråp. Däremot är dödsolyckor till följd av misstag och vådaskjutningar ovanliga och har dessutom minskat så att de nu ligger nära nollvisionen. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Läkarnas skyldighet att göra anmälan till polisen om patienter som av fysiska eller psykiska skäl är olämpliga att inneha vapen följs dåligt i dagsläget. Hela processen kring dessa anmälningar bör ses över för att rädda liv, säger Mensura Junuzovic, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Mensura Junuzovic analyserat dödliga vådaskjutningar vid och utanför jakt under perioden 1983 – 2012. Vid jämförelser med äldre svenska studier kan man se en halvering av dödsfallen sedan 1970. En stor del av minskningen har skett efter det att obligatorisk jägarexamen infördes 1985.

I genomsnitt cirka tre personer omkommer varje år i vådaskjutningar i Sverige. Den mänskliga faktorn är dominerande och innebär exempelvis att en människa misstas för en älg eller att man har ramlat med laddat vapen. Samtliga dödliga vådaskjutningar vid jakt skedde med legala och registrerade gevär, men bland dödsfall utan samband med jakt skedde en dryg tredjedel med illegala vapen.

Mensura Junuzovic har även studerat mord, dråp och självmord under 2012 och 2013. Under dessa två år avled 213 personer i självmord med skjutvapen. 39 personer dödades under samma period i mord och dråp med skjutvapen. Bland självmorden var lagliga vapen vanligast, medan illegala vapen dominerade bland mord och dråp.

Nästan hälften av alla självmordsoffer hade haft kontakt med sjukvården om psykisk ohälsa inom ett år före dödsfallet. Trots det hade inte en enda av dem som tog sitt liv i de undersökta perioderna anmälts av läkare som olämplig att inneha vapen. Bland dem som vådaskjutit sig själva eller någon annan var det däremot få som tidigare hade kontaktat sjukvården.

I avhandlingen ingår även en enkät bland 1 000 jägare om deras attityder till säkerhet. Den visade att var fjärde jägare hade bevittnat någon form av incident med skjutvapen i samband med jakt. Dessa incidenter ledde dock mycket sällan till att någon människa blev skadad eller dödad.

– Vid genomträngande skottskador hinner de flesta avlida innan de kommer till sjukhus. Det viktigaste för att få ned antalet dödsfall är därför att förhindra att människor skjuts. Siffrorna talar sitt tydliga språk, och det som nu bör prioriteras är arbete mot självmord och mot illegala vapen, säger Mensura Junuzovic.

Mensura Junuzovic arbetar som specialist i allmänmedicin i Skåne och undervisar om patientsäkerhet på läkarprogrammet vid Lunds universitet.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Mensura Junuzovic
Telefon: 010 - 483 47 00
E-post: mensura.junuzovic@med.lu.se

Om disputationen
Mensura Junuzovic, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, försvarar fredag 14 september sin avhandling med titeln: Dödsfall med skjutvapen i Sverige. Epidemiologi med inriktning på dödliga skjutvapenolyckor och prevention. (Engelsk titel: Firearm deaths in Sweden. Epidemiology with emphasis on accidental deaths and prevention) Fakultetsopponent: Louis Riddez, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Anders Eriksson. Tid: 09.00 - 12.00. Plats NUS 1D - Tandläkarhögskolan, Hörsal D, Umeå.