Nio av tio svenskar: Gör världsfattigdomen till huvudfråga under EU-ordförandeskapet

Nära nio av tio svenskar, 89 procent, tycker att Sverige bör göra världsfattigdomen till en huvudfråga under sitt ordförande­skap i EU hösten 2009. Det visar en undersökning som den svenska Millenniemåls­kampanjen gjort tillsammans med Synovate/Temo.

Undersökningen visar också att svenskarna är allt mer pessimistika till att det går att nå FN:s millenniemål om halverad fattigdom och hunger till 2015. I år tror bara 7 procent att det är möjligt, jämfört med 13 procent förra året.

- Vi kan bara gissa varför svenskarna blir allt mer negativa. Antagligen inser de flesta att den globala ekonomiska nedgången och stigande matpriser drabbar de som är fattiga allra mest, säger Klas Waldenström på FN:s utvecklingsprogram UNDP.

I morgon, torsdag den 25 september, har FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon samlat världens ledare till ett toppmöte om millenniemålen för att öka takten i arbetet mot fattigdom och hunger. Samtidigt drar en kampanj igång i Sverige för att få den svenska regeringen att agera mer för millenniemålen inom EU.

- Vi uppmanar Fredrik Reinfeldt att ta på sig ledartröjan och lyfta frågan om världsfattig­domen inom EU, där många länder inte håller sina löften. Det är en unik möjlighet för Sverige att göra skillnad i kampen mot fattigdomen. Vår undersökning visar att de flesta svenskar håller med oss om att det här en viktig fråga.

På global nivå kommer målet om att halvera fattigdomen antagligen att nås till 2015, mycket tack vare enorma ekonomiska framsteg i Kina och Indien. Men i övriga världen, framför allt Afrika söder om Sahara, har utvecklingen inte varit lika positiv. Trots att fattigdomen globalt har minskat kraftigt sedan 1990 försöker varannan människa fortfarande överleva på mindre än två dollar om dagen och var sjätte människa går och lägger sig hungrig varje kväll.

Nya beräkningar visar att omkring 400 miljoner fler människor i världen är fattiga än vad vi tidigare trott. De senaste månaderna har dessutom omkring 75 miljoner människor halkat tillbaka i kronisk undernäring på grund av de högre matpriserna. Klimatförändringarna drabbar de fattigaste hårdast och försvårar möjligheten att nå målen.

- Det är därmed ännu viktigare än tidigare att alla världens länder håller vad de lovat genom millenniemålen - där de rika länderna som Sverige och resten av EU åtagit sig att öka och förbättra biståndet, förbättra handelsvillkoren, skriva av skulder och bekämpa klimatförändringarna, säger Klas Waldenström.

En av frågorna i undersökningen var vad svenska folket såg som de viktigaste satsningarna för att minska fattigdomen. Här svarade svenskarna demokrati och handel - trots att debatten i Sverige hittills mest har handlat om biståndet.

- Svenskarna inser att det inte räcker med bistånd för att minska fattigdomen. Men handel leder inte automatiskt till utveckling, därför måste regelverken och villkoren kring handeln förändras. Och biståndet behövs till att hjälpa länder att bygga rättsstater som både kan tillgodose medborgarnas rättigheter och skapa ett sunt företagsklimat och på så sätt stärka demokratin och handeln.

På kampanjsidan www.helpsweden.org kan man påverka Sverige att göra mer i EU, genom att skriva under ett brev till statsminister Fredrik Reinfeldt som uppmanar honom att göra världsfattigdomen till en huvudfråga under ordförandeskapet.

Kampanjen uppmärksammar också att biståndet inte är tillräckligt för att nå millenniemålen. Genom orättvis handel, billig arbetskraft och avbetalningar på skulder bidrar fattiga till den rika världens välstånd mer än vad de får tillbaka i bistånd.

På www.helpsweden.org/press finns pressbilder att ladda ner från inspelningen av den film om hur rika ger till fattiga, som tjänar som draglok för kampanjen.

För mer information, kontakta:

Helena Ekinge, Millenniemålskampanjen, FN:s utvecklingsprogram UNDP,

helena.ekinge@undp.se, 08-796 96 50 eller 070-945 94 97.

FAKTA:

Vad är millenniemålen?

192 länder - alla FN: medlemsstater - har kommit överens om åtta utvecklingsmål som ska vara uppnådda till 2015. Samtliga mål är mätbara och till varje mål finns det indikatorer kopplade som visar hur långt utvecklingen mot målet har kommit. De åtta målen är:

1. Halvera fattigdom och hunger

2. Låt alla barn gå i grundskola

3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män

4. Minska barnadödligheten

5. Minska mödradödligheten

6. Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar

7. Säkerställ en miljömässigt hållbar utveckling

8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling genom ökat och förbättrat bistånd,
skuldavskrivningar och förbättrade handelsförhållanden

För mer information om millenniemålen, se www.millenniemalen.nu.

Synovate/Temo-undersökningen

De här frågorna ställde vi:

1. Tror du att det är möjligt att halvera fattigdomen till 2015?

Ja: 7 procent

Nej: 93 procent

2. Vad tror du är de allra viktigaste insatserna för att komma till rätta med fattigdomen i världen? Är det...?

• Bättre möjligheter för fattiga länder att sälja sina varor till rika länder - 53 procent
• Mer demokrati i fattiga länder - 52 procent
• Att rika länder skriver av de skulder fattiga länder har - 42 procent
• Att fattiga länder får bättre tillgång till modern teknik - 39 procent
• Mer bistånd till fattiga länder - 15 procent

3. Hur viktigt tycker du det är att Sverige, under sitt ordförandeskap i EU nästa år, gör den globala fattigdomsbekämpningen till en huvudfråga? Är det...?

• Mycket viktigt - 40 procent
• Viktigt - 49 procent
• Inte särskilt viktigt - 8 procent
• Inte alls viktigt - 1 procent
• Vet ej/ej svar - 1 procent

Vem har beställt undersökningen?

Undersökningen gjordes på uppdrag av FN:s utvecklingsprogram UNDP inom ramen för Millenniemålskampanjen. Millenniemålskampanjen drivs av Svenska FN-förbundet och FN:s utvecklingsprogram UNDP och stöds av ett 80-tal organisationer, institut, företag och studieförbund.

Hur gick undersökningen till?

Synovate genomförde telefonintervjuer med 1006 representativt utvalda svenskar (över 16 år) under perioden 25-28 augusti 2008.