Skip to main content

UNDP:s Human Development Index 2011: Norge i topp och DR Kongo i botten när rekordmånga länder jämförs

Pressmeddelande   •   Nov 02, 2011 12:15 CET

 

  • Ojämlikhet sänker placeringen för USA och Sydkorea
  • Sverige toppar indexet för jämställdhet 

2 november 2011 - Norge, Australien och Nederländerna toppar 2011 års Human Development Index (HDI), medan Demokratiska republiken Kongo, Niger och Burundi ligger i botten. Det framgår av UNDP:s  årliga ranking när den mänskliga utvecklingen – baserad på nationella prestationer i hälsa, utbildning och inkomst – jämförs.

USA, Nya Zeeland, Kanada, Irland, Liechtenstein, Tyskland och Sverige är de övriga länderna på topp-tio-listan i HDI men när indexet justerats för interna ojämlikheter droppar några av de rikaste nationerna i rankningen. USA faller från plats 4 till 23, Sydkorea från plats 15 till 32 och Israel från plats 17 till 25. Det finns också länder som klättrar när indexet justeras efter ojämlikhet – Sverige hoppar från tionde till femte plats, Danmark från plats 16 till plats 12 och Slovenien från plats 21 till plats nummer 14.

2011 års UNDP-rapport Hållbarhet och social rättvisa – En bättre framtid för alla konstaterar att inkomstklyftorna i världen har ökat och att Latinamerika fortfarande är den mest ojämlika regionen vad gäller inkomst. Detta trots att inkomstskillnaderna minskar i länder som Brasilien och Chile. Om man också räknar in förväntad livslängd och utbildning är Latinamerika som region dock mera rättvis än Afrika söder om Sahara eller södra Asien.

För att bedöma inkomstfördelning, samt olika nivåer av förväntad livslängd och utbildning inom nationella populationer, använder IHDI en metod som utvecklats av den välkände brittiske ekonomen Sir Anthony Barnes Atkinson. Denna metod är känsligare för förändringar i den nedre delen av skalan än den mer välkända Gini-koefficienten.

De genomsnittliga HDI-nivåerna har stigit kraftigt sedan 1970 – med 41 procent globalt och med 61 procent bland de länder som idag ingår i gruppen av länder med lågt HDI, vilket reflekterar de stora framsteg som gjorts vad gäller hälsa, utbildning och inkomst.

Rapporten visar också på utvecklingstrender över tid: 72 nationer har förbättrat sin rankning mellan 2006 och 2011, Kuba klättrade tio placeringar till plats 51 medan Venezuela och Tanzania båda klättrade 7 placeringar, till plats 73 respektive plats 152. Ytterligare 72 länder tappade placeringar, exempelvis Kuwait och Finland.

De 10 länder som placerar sist i 2011-års HDI återfinns alla i Afrika söder om Sahara: Guinea, Centralafrikanska republiken, Sierra Leone, Burkina Faso, Liberia, Tchad, Moçambique, Burundi, Niger och Demokratiska republiken Kongo.

Trots den senaste tidens framsteg, lider många människor i länder med lågt HDI fortfarande av bristande inkomster, begränsade möjligheter till skolgång och en förväntad livslängd som ligger långt under det globala genomsnittet. Detta beror till stor del på dödsfall till följd av sjukdomar som både kan förebyggas och behandlas, exempelvis malaria och aids. I många länder förvärras dessa problem av pågående eller nyligen avslutade konflikter. I DR Kongo, det land som ligger i botten på årets HDI, har tre miljoner människor under de senaste åren dött som en direkt eller indirekt följd av konflikten.

Gender Inequality Index – indexet för bristande jämställdhet
Indexet visar att Sverige är världsledande inom jämställdhet, mätt med detta sammansatta index för reproduktiv hälsa, förväntad skolgång, kvinnlig representation i riksdagen och deltagande på arbetsmarknaden. Sverige följs i rankingen av Nederländerna, Danmark, Schweiz, Finland, Norge, Tyskland, Singapore, Island och Frankrike.

Jemen rankas som det minst jämställda av de 146 länder som ingår i GII, följt av Tchad, Niger, Mali, Demokratiska republiken Kongo, Afghanistan, Papua Nya Guinea, Liberia, Centralafrikanska republiken och Sierra Leone. I Jemen har bara 7,6 procent av kvinnorna gymnasieutbildning, jämfört med 24,4 procent av männen, kvinnor har bara 0,7 procent av platserna i parlamentet och endast 20 procent av kvinnorna i arbetsför ålder lönearbetar, jämfört med 75 procent av männen.

I Afrika söder om Sahara är det skillnader i utbildning mellan könen, hög mödradödlighet och det stora antalet tonårsgraviditeter som påverkar jämställdheten negativt. I Sydasien släpar kvinnor efter på samtliga områden medan kvinnor i arabstaterna påverkas negativt av att de inte lönearbetar och inte utbildar sig i samma utsträckning som män.


Det multidimensionella fattigdomsindexet säger mer om den fattiges vardag
Det multidimensionella fattigdomsindexet (MPI) undersöker faktorer på familjenivå, exempelvis tillgång till rent vatten, bränsle till matlagning, sjukvård, grundläggande hushållsstandard och vilken standard bostaden har – faktorer som ger en långt bättre bild av hur det är att leva som fattig än bara inkomstmätningar.

Ca 1,7 miljarder människor i 109 länder levde enligt MPI i "multidimensionell fattigdom” under årtiondet fram till 2010. En siffra som alltså är fler hundra miljoner högre än det antal som beräknas leva på 1,25 dollar om dagen eller mindre, det mått som används i FN:s millenniemål, som syftar till att utrota den extrema fattigdomen till 2015.

Enligt rapporten har Niger den högsta andelen multidimensionellt fattiga, hela 92 procent av befolkningen, följt av Etiopien och Mali, med 89 procent respektive 87 procent. De 10 fattigaste länderna, mätt med MPI, återfinns alla i Afrika söder om Sahara. Men den största gruppen multidimensionellt fattiga finns i södra Asien där Indien, Pakistan och Bangladesh hyser stora antal multidimensionellt fattiga. MPI ger en inblick i miljöproblemen bland de fattigaste hushållen, inklusive luftföroreningar inomhus och diverse sjukdomar som uppstår på grund av förorenat vatten. Rapporten konstaterar att cirka 85 procent av de multidimensionellt fattiga i Sydasien och Afrika söder om Sahara, saknar drägliga sanitära förhållanden.

OM Human Development Index (HDI): Indexet har presenterades årligen sedan den första Human Development Report kom ut 1990 och ska ses som ett alternativt mått på nationell utveckling. Indexet utmanar det rent ekonomiska sättet att mäta framsteg och bygger istället på den senast tillgängliga statistiken för hälsa, utbildning och inkomst. Förra året infördes tre nya index – IHDI (som tar hänsyn till skillnader och ojämlikhet inom länder), GII (som mäter bristande jämställdhet) och MPI (ett multidimensionellt fattigdomsindex) – som ett komplement till det ursprungliga HDI-indexet.

OM DENNA RAPPORT: Den årliga Human Development Report är en redaktionellt oberoende publikation som ges ut av FN: s utvecklingsprogram. För gratis nedladdning av den fullständiga rapporten, vänligen besök: http://hdr.undp.org.

Mer information och rapporten i sin helhet hittar du på: http://hdr.undp.org

För ytterligare information: Monica Lorensson, monica.lorensson@undp.org, eller 08-545 232 50



 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera