Skip to main content

Genombrott i kampen mot kvinnlig könsstympning

Nyhet   •   Nov 22, 2010 20:42 CET

Ingreppet görs oftast helt utan bedövning och verktyget kan vara en smutsig kniv, ett gammalt rakblad, eller en glasskärva. En del flickor dör av ingreppet, flertalet får men för livet. © UNICEF/Alison Parker

Allt fler samhällen i Afrika upphör med kvinnlig könsstympning. Det visar en ny rapport från UNICEF. Det livsfarliga ingreppet är djupt förankrat sociala traditioner och har varit svårt att stoppa, men det har skett en betydande förändring i attityder och det finns hopp om att den grymma sedvänjan kan utrotas inom loppet av en generation.

Rapporten "The Dynamics of Social Change: Towards the Abandonment of Female Genital Mutilation/Cutting in Five African Countries" – från UNICEFs forskningscenter Innocenti – ger exempel från olika samhällen som har slutat med den farliga sedvänjan i Egypten, Etiopien, Kenya, Senegal och Sudan. Rapporten undersöker vilka förutsättningar som är nödvändiga för att skapa en enighet kring att överge kvinnlig könstympning och identifierar strategier för ett hållbart avskaffande.

Allvarlig kränkning

Uppskattningsvis har mellan 70 och 140 miljoner av världens kvinnor och flickor utsatts för könsstympning. Den grymma sedvänjan, är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och kan orsaka svåra, livslånga hälsoproblem som bland annat blödningar, kronisk smärta, problem med att kissa och förlossningskomplikationer.

Bara i Afrika riskerar cirka tre miljoner flickor varje år att utsättas för det farliga ingreppet. Den farliga traditionen finns också i vissa länder i Asien och Mellanöstern, och i mindre utsträckning inom vissa invandrargrupper i Europa, Australien, Kanada, Nya Zeeland och Förenta staterna.

Religion, tradition och kultur har ofta angetts som skäl för familjer att könsstympa sina döttrar. Många samhällen tror till exempel att kvinnlig könsstympning härrör från religionen, trots att ingen av de stora religionerna kräver det.

Se en kort dokumentär om arbetet mot kvinnlig könsstympning:

Könstympning av omtanke

I de samhällen där könsstympningen praktiseras ses det inte alls som en skadlig handling, utan som en självklarhet. Faktum är att ingreppet görs av omtanke och är djupt rotat i traditioner. En flicka som inte stympats har i många fall små chanser att bli gift. Och i fattiga länder i Afrika är äktenskapet den främsta tryggheten en förälder kan erbjuda sina döttrar. Säger man nej till att genomgå könsstympning kan det leda till social utslagning och ogillande, inte bara för flickan utan för hela familjen.

Rapporten visar att en av de viktigaste faktorer som motiverar föräldrarnas beslut till könstympning – "att göra vad som är bäst för sina döttrar" – också kan vara det som sedan sporrar till ett beslut att upphöra med sedvänjan, när sociala normer utvecklas och sociala förväntningar förändras.

Förändring genom diskussion och kunskap

Rapporten är även en påminnelse om att det tar tid att ändra beteendemässiga sedvänjor som kan ha funnits i århundraden – och att det handlar om mycket komplexa processer.

Den mest effektiva metoden att få byar att avskaffa könstympning är att starta en diskussion på ett icke-hotfullt angripande sätt, där man visar respekt för invånarna, förstärker de positiva aspekterna av den lokala kulturen och bygger gemenskap och förtroende genom att genomföra utvecklingsprojekt som tillgodoser byns lokala behov.

Idén är att uppmuntra till dialog och att, utan pekpinnar och skräckpropaganda, leda bydiskussioner om ämnen som demokrati, mänskliga rättigheter, konfliktlösning, hälsa och hygien. Detta visar att de nya idéerna har goda avsikter och att målet är att förbättra bybornas liv.

Brett engagemang krävs

Beslutet att upphöra med den skadliga traditionen måste vara kollektivt, tydligt och omfattande för att leda till positiv förändring – och avskaffa kvinnlig könsstympning inom loppet av en generation.

För att lyckas är det viktigt att respekterade bymedlemmar, som till exempel religiösa och lokala ledare, engageras i förändringsprocessen. För att möjliggöra och stödja förändringen engageras även institutioner, sociala nätverk och media. Lagändringar och nationell politik är också viktiga faktorer som påskyndar processen.

– Rapporten ökar vår allmänna insikt och förståelse för hur man skapar en utbredd och varaktig förändring i ett samhälle, säger Gordon Alexander från UNICEFs forskningscenter Innocenti. Detta har i sin tur enorma konsekvenser för hur vi hanterar både kvinnlig könsstympning och andra skadliga metoder och former av våld mot flickor och kvinnor, såsom tvångsarbete och barnäktenskap som påverkas av liknande social dynamik.

Ifrågasättandet sprider sig

Allt fler byar samlas kring gemensamma ceremonier för avge löften om att avskaffa sedvänjan. Men trots de framsteg som har gjorts och syns i rapporten – framför allt i Senegal – är kvinnlig könstympning fortfarande vanligt i Egypten, Etiopien och Sudan. Det har dock skett en betydande förändring i attityder i alla tre länderna, vilket tyder på att människor idag har börjat ifrågasätta fördelarna med dessa metoder och skulle, om omständigheterna tillät det, föredra att deras döttrar, fruar, systrar och kusiner i framtiden inte skulle behöva könsstympas.

Ladda ner rapporten om kampen mot könsstympning.

Skänk pengar till UNICEFs arbete för barnsrättigheter världen över