För mycket bak för lite mat

Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat. Dels så är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.

– Jag tror att man skulle ge eleverna bättre möjligheter att bli självständiga vuxna om man fokuserade på enklare matlagning istället för på den avancerade som nu görs på en del håll. Kanske är det rimligare att lära sig använda hel- eller halvfabrikat som frysta köttbullar, pulvermos och färdig vaniljsås, för att få till en bra okomplicerad måltid, än att jobba med recept och att öva på att göra vaniljsås från grunden, säger Albina Granberg, doktorand i kostvetenskap vid både Högskolan i Kristianstad och Uppsala universitet, som snart disputerar med sin avhandling Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan.

Under flera år har forskaren Albina Granberg följt undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap, framför allt matlagningsundervisningen, på tre olika grundsärskolor (skolor för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning). I grundsärskolan har eleverna upp till 4 gånger så mycket hem- och konsumentkunskap som barn i vanlig grundskolan, men fram tills nu finns väldigt lite forskning på ämnet. Syftet med forskningen har varit att studera hur matlagningen i ämnet ser ut, och vilka möjligheter och begränsningar som eleverna har för att kunna lära sig att laga mat. Sammanlagt har forskaren deltagit vid 16 lektioner, och har även intervjuat 22 hemkunskapslärare, varav 3 män. Slutsatserna i studien bygger hon på både egna observationer och på intervjuer med lärarna.

Det Albina Granberg såg när hon var med på lektionerna var att det var mycket fokus på att kunna baka söta bakverk, och mindre fokus på att lära ut matlagning. Bakning ingår i kursplanen för ämnet men Albina Granberg visar i sin studie på en obalans där bakning tar större plats än matlagning.

Hon ser många anledningar till att det är så här. Dels kan det bero på att lärarna ofta är den enda läraren på sin skola som undervisar i hem- och konsumentkunskap. Det gör det svårare att diskutera ämnet med kollegor och att på det sättet utveckla undervisningen. Några lärare sitter till och med och gör sina egna recept när det känner att det inte finns bra material och inspiration tillgänglig.

En annan anledning kan vara att kommunerna ofta har upphandlade avtal med matgrossister, som säljer mycket i storpack. När läraren behöver köpa ganska små mängder färskvaror, exempelvis ett kilo köttfärs för att göra köttbullar, kanske minsta förpackningen hos grossisten är på tio kilo, och det går inte åt i undervisningen. Därför blir det både enklare och billigare att köpa stapelvaror som mjöl och socker som går att spara.

Men det är inte de enda förklaringarna.

– Många lärare tycker synd om eleverna på grund av deras intellektuella nedsättning. De tycker att barnen har det tillräckligt jobbigt och därför vill de att hemkunskapen ska vara en paus. Det är därför som de bakar: för att det ska vara gott och roligt, mysigt och trevligt, berättar de, säger Albina Granberg.

– Det synsättet är ett problem. Hemkunskapsundervisning är skola där man ska lära sig saker. Eleverna är inte i skolan för att ha trevligt eller fika. Om lärarna ska hjälpa eleverna att klara sig mer själva och inte vara lika beroende av assistans när de är vuxna, är det bättre att lära dem att laga enkla vardagsrätter. Om man ser till en vanlig vecka i livet måste man laga mat varje dag, men bakar gör man inte så ofta.

Att lärarna har en snäv och traditionell bild av matlagning påverkar också eleverna, säger Albina Granberg. De här eleverna kommer kanske bara att laga mat från halvfabrikat, och då ska det vara lika okej som att laga mat från grunden, förklarar hon.

– Om lärarna anser att ”rätt” matlagning är att laga mat från grunden riskerar hemkunskapsämnet att bli ett ouppnåeligt och normativt ämne för de här eleverna. Lärarna i min studie förkastar halvfabrikat och tycker att till exempel vaniljsås eller pulvermos är fejkmat. Men många högfungerande vuxna väljer att köpa färdiga köttbullar. Vem behöver stå och rulla köttbullar när det finns en produkt att köpa som är tillräckligt bra, och det är ett svårt moment för många elever?

– Jag önskar att lärare inom hem- och konsumentkunskap inom särskolan läser den här avhandlingen. Eftersom det finns väldigt lite skrivet om det här skolämnet har jag medvetet skrivit på svenska för att den ska vara lätt att ta till sig. Jag hoppas att lärarstudenter läser den under grundutbildningen och att de förfasas lite och blir förbannade, och att den frustrationen gör att de funderar vidare på vad man egentliga kan göra, säger Albina Granberg.

Avhandlingen, som är en sammanläggning, försvaras den 21 september.

Granberg (2018): Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351881

Ladda ner avhandlingen i sin helhet: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1236617/FULLTEXT01.pdf

För mer information:

Albina Granberg, doktorand vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet och vid Högskolan i Kristianstad albina.granberg@hkr.se, mobil: 073-156 85 77

Mer om forskaren:
https://www.hkr.se/nyheter/2018/ny-forskning-slapp-recepten-och-utga-fran-eleverna/

Tidigare artiklar:
Albina Granberg, et al (2017) Teaching and learning cooking skills in Home Economics: What do teachers for students with mild intellectual disabilities consider important to learn?, British Food Journal, Vol. 119 Issue: 5, pp.1067-1078, https://doi.org/10.1108/BFJ-09-2016-0435

Albina Brunosson et al (2014) To use a recipe – not a piece of cake. Students with mild intellectual disabilities’ use of recipes in home economics, International Journal of Consumer Studies ISSN 1470-6423, doi: 10.1111/ijcs.12109