”Språkanalyser inte körda i botten”

Efter uppmärksammade fall har frågan ställts på sin spets: Kan man lita på språkanalyser? Roderick Martin, verksamhetsledare på Verified menar att man kan det.

Är språkanalyser en bra metod för att avgöra en asylsökande persons ursprung? Ett företag i branschen har kritiserats för bristande rutiner och metoder. SvT:s Uppdrag granskning har tagit upp fall där lingvistens rapport inte håller måttet. I inslag har Sveriges Radio har ifrågasatt en asylutredning om en person som säger sig komma från Nordkorea. Frågan har varit uppe i riksdagen.

Är språkanalyser körda i botten?

- Nej. Inte med rätt metoder. Ett företag sänker inte branschen, säger Roderick Martin, verksamhetsledare på Verified.

Verified har sedan starten 2004 arbetat med att utveckla sina metoder.

- Vi använder något som kallas LOID. Det är en metod som norska migrationsverket, UDI tillämpar sedan 2010. Vi har nu gjort över 24000 analyser enligt LOID.

Tre krav på en analys

LOID ställer tre krav på språkanalys vid asylärenden. Det den asylsökande säger i en intervju bedöms utifrån dialektala särdrag, det är inte bara vad han eller hon sagt vid ett tillfälle som är utslagsgivande. Varje särdrag exemplifieras med mer än en förekomst, till exempel att en viss böjning illustreras i ordsammanhanget.

Enligt metoden ska observationerna vid sidan av analytikerns uppgifter ha stöd i litteraturen, referenser. Kraven är tuffa på lingvisten, han eller hon ska för varje exempel i analysen visa på ofta mer än en specifik referens.

- Om till exempel en person antas vara från Skåne ska då ska det finnas ett stycke om skorrande r i akademisk litteratur.

Dialekter?

- En modersmålstalares öra är värt mycket. Man kan lätt identifiera sin egen dialekt, men inte säkert andras. Lekmän inser inte alltid sin begränsning här.

”Då tar vi inte uppdraget”

Hur vet ni att era analytiker i mosats till EA20, behärskar det de ska?

- Vi testar dem på deras modersmålsdialekter och andra. De som faller igenom får söka jobb på andra företag.

Om ni får in ett uppdrag och inte har någon analytiker som kan dialekten?

- Då tar vi inte uppdraget. Och om det är osäkert vilken dialekt det handlar om i en utredning, skulle vi säga till exempel södra Sverige och inte Skåne.

Vad har era analytiker att gå på?

- Vi talar om för dem vad de ska leta efter. För att en analys ska hålla rättsligt måste den bygga på fakta, på något som kan bevisas. Det här är ingen bransch för amatörer som man kan tro efter SvT:s och Sveriges Radios avslöjanden, säger Roderick Martin.

Om Verified gjort fel?

Migrationsverket ska granska såväl konkurrenten Sprakabs analyser som Verifieds.

- Det ser jag fram emot och hoppas på att Migrationsverket använder rätt verktyg för utvärderingen, vilket kan vara svårt när man inte ställt några kvalitetskrav vid förfrågningsunderlagen eller vid utvärderingen vid senaste upphandlingen. Där gick Migrationsverket bara på lägsta pris.

Och om det vid den granskningen kommer fram felaktiga analyser som Verified gjort?

- Vi är en lärande organisation. Men jag är inte orolig. Norska UDI som vi jobbar med har inte såvitt jag vet haft något fall där någon av våra analyser fällts i domstolsprövning. Och när våra lingvister får feedback från UDI på en analys, då tar de emot den med glädje.

Forskning och utveckling

Hur ser processerna ut?

- Vi har en huvudprocess som går mellan kunden och projektledaren. Mellan dem sitter lingvisten. Stödprocesser är som på alla företag management, rekrytering, HR, IT, ekonomi med mera, säger Roderick Martin.

Hur är kraven på företagets lingvister?

- De ska behärska allmän språkvetenskap, fonetik eller datalingvistik. Vi har också anställt en lingvist som leder vår forskning och utveckling. Just nu är LOID den bästa metoden vi känner till, men det kan dyka upp nya, bättre. Här är vi med i framkant.

Om det uppstår ett fel?

- Det är som om en lastbil skulle köra i diket. Först måste den upp. Men sedan måste vi fråga oss varför den hamnade där. Bromsar? Förare som kör dygnet runt? Det är som Toyotas fem varför. Vi dömer inte den som gjort fel utan vill veta varför, säger Roderick Martin.

”Vi ställer högre krav”

Med ISO-certifieringen 9001:2008 menar Roderick Martin att Verified har processer i företaget som gör att fel kan spåras, att certifieringen passar företaget bra.

- Det är lättare att styra ett företag när processerna är synliga. Allt ska vara spårbart. Vi ska hålla koll på våra processer. Då kan vi gå in och korrigera. Men vi är egentligen inte händelsestyrda. Vi ser över riskbilden kontinuerligt.

När norska UDI upphandlade tjänster från Verified, ställdes i den upphandlingen krav. Hur ser det ut med svenska Migrationsverket?

- Vi förlorade en upphandling 2010. Innan dess blev vi ISO-certifierade 2008. I upphandlingen 2006 hade vi i vår tur föreslagit Migrationsverket fast pris per analys och att analytikern skulle vara spårbar, att myndigheten inte bara skulle se en kod för analytikern. Den asylsökande ska kunna slå upp rapporten och läsa. Jag upplever att vi ställer högre krav än Migrationsverket.

Den norska upphandlingen som UDI genomförde tvingade Verified att ta till sig den nya metoden LOID.

- UDI har drivit oss framåt. Vi har tack vare dem tagit oss uppåt ett steg på kunskapsstegen, säger Roderick Martin.

Lägsta kostnad

Roderick Martin menar att Verifieds företagsidé när det startades var att komma med något nytt, att tillföra saker som språkanalysföretagen då inte kunde.

- Vi jobbade med, och gör det fortfarande, att lägga ribban för kraven högre. Inför upphandlingarna med Migrationsverket har vi föreslagit att de ställer kvalitetskrav på analyserna eller rapporterna.

Hur då?

- I stället för att begära lägsta pris på en analys, vilket i sig är rimligt, ska kunden också begära lägsta kostnad. Det är kostnaden för felaktiga analyser, domstolsförfaranden och hur man nu ska prissätta kostnaden för en nordkorean som skickas tillbaka till sitt land och ett fångläger.

Hur hade Verified handskats med den nordkorean som uppmärksammades i Sveriges Radio?

- Jag känner inte till det specifika ärendet, men att ha en modersmålstalande nordkorean som analytiker och i förväg kunna veta vad som utmärker nordkoreanska dialekter jämförda med andra är ett första steg, säger Roderick Martin.

Marknaden är stor för företag som utreder ursprung hos asylsökande. 2013 hanterade Migrationsverket 55000 asylansökningar. 2014 fram till november avgjorde Migrationsverket 48000 ärenden, 28000 bifölls. Utan pass eller andra id-handlingar är språket en möjlighet för Migrationsverket att ta reda på ursprung hos den som vill starta om sitt liv i Sverige.

BILD:

Roderick Martin, Verified, jobbar med metoder och processer för att skapa analyser med kvalitet.

Text och foto: Per Lunqe

<Verified>

Företaget startades 2004.

Danska polisen kund 2005.

Svenska migrationsverket kund 2006 – 2010.

ISO9001 certifiering 2008.

Norska migrationsverket, UDI kund 2010.

Home Office, Storbritannien kund 2014.

24000 språkanalyser enligt LOID till 2014.

Verified omfattar i dag 14 lingvister och 250 analytiker.