Zynka BIM har hittat vägen till hållbart byggande

Alla pratar om hållbarhet. Arkitekter, byggherrar, entreprenörer och fastighetsförvaltare redovisar sina hållbarhetsfilosofier och inte sällan används ordet hållbarhet som argument för att få och nå fler kunder. Trots det är energi, innerklimat och dagsljus ofta eftersatta faktorer i nybyggda projekt. Nu vill Zynka BIM göra något åt det. Och det handlar inte om att bygga om fastigheterna, utan att bygga en ny samarbetskultur.

Anton Clarholm är ansvarig för det nya affärsområdet Building Performance Simulations på BIM-bolaget Zynka BIM. Med hjälp av simuleringar och analyser av mätdata kan de hitta förbättringsåtgärder för byggnadens energiåtgång, från produktion till förvaltning. Men Anton Clarhoms tidigare erfarenheter visar att simuleringarna måste göras tidigare i designprocessen än vad traditionellt görs.

– Vi vill jobba mer integrerat med arkitekterna. Idag blir vi ofta inkopplade för att göra en utredning när huvuddragen i arkitekturen är satta och då är det ofta för sent att hitta de bästa lösningarna, säger Anton Clarholm.

Anton har lång erfarenhet av komplexa projekt, ofta blir han inkopplad i senare delen av projekteringen. I det skedet finns det sällan tid eller ekonomi att justera gestaltning eller systemval, vilket blir problematiskt för projektet. Det händer till och med att han upplever att vissa kunder uttrycker en önskan om att på olika sätt skönmåla hållbarhetsaspekterna av projektet, eftersom det sällan finns tid eller ekonomi att justera gestaltningen.

– För att komma bort från det måste vi vara kritiska och ärliga gentemot beställaren och förmedla nyttan med en prestandasimulering. Ambitionen är att göra byggnaderna bättre på riktigt. Inte att gröntvätta ett hus.

I samarbete med arkitektkontoret Semrén & Månsson implementerar Zynka BIM just nu en modell, där BIM-samordnaren och arkitekterna samarbetar i ett tidigare skede. Och fördelarna handlar inte bara om hållbarheten i projektet.

– Förutom att få bukt med exempelvis energiprestanda, dagsljus och risker för övertemperaturer, så bygger vi in en genialitet i designen. Tillsammans för vi in nya formmässiga och tekniska fördelar, som innebär besparingar och större långsiktiga värden, säger Anton Clarholm.

Men vad är nyckeln till att lyckas? Ytterst är det en kulturfråga. Det krävs att alla parter som är med i projekteringen, från beställare och arkitekt till BIM-koordinator och projekterande konsulter är insatta i hur processerna funkar och att man bygger en kultur för feedback som integreras i designarbetet från start. På så sätt ges möjligheten att fatta rationella och välinformerade beslut om byggnadens utformning.

Ofta handlar det om att justera stort och smått. Utnyttja rumsliga och passiva egenskaper, anpassa gestaltning av byggnaden och göra intelligenta systemval. Men också att definiera hållbara materialval och smarta sätt att bygga in automation, ventilation, värme, kyla och belysning.

– Sammantaget ger detta stor effekt. Men det kan också bidra till att de som äger eller lever i fastigheten känner stolthet och inspireras till ett hållbarhetstänk i vardagen. Det blir helt enkelt en långsiktigt spin-off effekt, säger Petter Bengtsson, VD för Zynka BIM.