Net-zero: tomt löfte eller robust klimatstrategi?

Vi är alla överens – det är bråttom. I IPCCs 1,5‑gradersrapport från 2018 var slutsatsen att vi måste nå nettonoll till 2050 för att ha en rättvis chans att undvika katastrofala klimatsammanbrott. Den senaste IPCC-rapporten, deras sjätte utvärderingsrapport, bekräftar att klimatförändringarna i form av extremväder, torka med mera redan är en verklighet för stora delar av världens befolkning och att vi borde sikta på nettonoll redan till 2040.

Som svar antar ett snabbt växande antal länder, städer och företag löften om att nå nettonoll. Nettonoll-åtaganden täcker i skrivande stund 92% av globalt BNP och 88% av utsläppen världen över enligt Net-Zero tracker. Men är dessa löften meningsfulla och tillräckliga? Är vi på väg åt rätt håll?

Räcker nettonoll-löftena till?
Definitionen av nettonoll och vägen dit har tyvärr tolkats på olika sätt. Oxford Zero tog måttet på löftena i rapporten Taking Stock: A global assessment of net zero targets. En viktig slutsats är att många nettonoll-mål skjuter upp kritiska utsläppsminskande åtgärder till framtiden. Dessutom lägger många för stor vikt vid klimatkompensation och ställer inte krav på permanensen kring kolinlagringen. Utan en gemensam definition urholkas begreppet och ger inte den snabba omställning vi behöver, det blir dessutom grogrund för greenwashing. Det är uppenbart att företag behöver ett gemensamt robust, vetenskapsbaserat ramverk för nettonoll-mål.

Vad är Science Based Targets Net-Zero?
Science Based Targets (SBTi) Net-Zero Standard löser detta problem genom att tillhandahålla en tydlig, konsekvent och vetenskapsbaserad definition av nettonoll. Genom en helt transparent process med relevanta intressenter har SBTi utvecklat den första globala vetenskapsbaserade standarden för företag som vill sätta nettonoll-mål.

Vad är innebörden av SBTis definition av nettonoll?
Att sätta nettonoll-mål med SBTi innebär i praktiken tre åtaganden:

1) att sätta ett kortsiktigt mål för utsläppsminskningar 5–10 år bort,
2) att åta sig kring 90% utsläppsminskning i hela värdekedjan senast år 2050 och
3) att kvarvarande utsläpp neutraliseras genom permanent kolinlagring (vad som räknas som permanent kolinlagring belyser vi i kommande inlägg).

Företagen uppmanas även att stötta tidiga kolinlagringsinnovationer och förhindra förlusten av kol i de naturliga ekosystemen genom “klimatbidrag” utanför värdekedjan, men detta bidrag kan inte kvittas mot utsläpp.

Varför ska mitt företag sätta ett vetenskapsbaserat nettonoll-mål?
Till att börja med stärks ditt företags konkurrenskraft och attraktivitet för kunder, investerare, anställda och andra intressenter som värderar hållbarhet. Men allra främst visar SBTi’s senaste uppföljning (2021) av företag som tidigare satt mål att strategin ger verklig effekt på utsläppen. Medan de globala utsläppen ökade 3,4% från 2015 minskade bolagen med SBTi-mål sina egna utsläpp med 25%. Den årliga minskningstakten var därmed högre än vad som behövs för att klara 1.5‑gradersmålet. Det är dock viktigt att SBTi ställer högre krav på bolagens rapportering och transparens framöver för att underlätta den här typen av uppföljning.

Liknande slutsatser för det svenska näringslivet drar Tillväxtanalys, som på uppdrag av Näringsdepartementet har utrett Science Based Targets roll i svenska bolags klimatomställning. Hösten 2022 var hela 14% av det svenska förädlingsvärdet (eller 10% av alla anställda) anslutna till SBTi och med hänsyn till det tilltagande intresset för frågan och vårt dagliga arbete på 2050 spår vi att denna siffra kommer öka snabbt. SBTi bedöms vara ett effektivt verktyg för omställningen, samtidigt som mer transparens för uppföljning mot målen behövs. En unik styrka är att klimatpåverkan upp- och nedströms från verksamheten inkluderas, vilket är en viktig förutsättning för att verkligen nå nettonoll ur ett helhetsperspektiv.

Så, är din verksamhet på väg att sätta mål, eller funderar på hur ni kan nå uppsatta mål? Säkerställ att ni baserar arbetet på vetenskapliga kriterier och ramverk så att strategin håller in i framtiden! Det är vad intressenter förväntar sig och det är vad världen behöver.

PS. Vill du veta mer om Net-Zero? Anmäl dig till Aktuell Hållbarhets utbildning i ämnet som hålls av Filip och Helena på 2050.

Filip Celander
Senior konsult/Ansvarig för Klimatkompensation & Kolinlagring
2050 Consulting

Helena Söderqvist
Senior klimatanalytiker
2050 Consulting