Gå direkt till innehåll
Torbjörn Winroth, specialist på klimatberäkningsverktyg, och Karin Löfgren, hållbarhetsansvarig hos AIX. Foto: Andrea Ekman, AIX.
Torbjörn Winroth, specialist på klimatberäkningsverktyg, och Karin Löfgren, hållbarhetsansvarig hos AIX. Foto: Andrea Ekman, AIX.

Pressmeddelande -

Klimatberäkning, krångligt eller?

Många upplever det som rörigt och svårt att veta hur projektering och beräkning av koldioxidutsläpp skall göras. Vi låter två arkitekter som arbetar med klimatberäkningar på AIX Arkitekter svara på några frågor om detta.

Sedan 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Det finns ännu inget gränsvärde från Boverket men flera certifieringar har infört krav med gränsvärden. Vi hör hur många upplever det som rörigt och svårt att veta hur projektering och beräkning skall göras för bästa resultat, både för låg klimatbelastning och för att projekt inte skall riskera att få oväntade merkostnader. Andra beställare ligger långt fram och är aktiva med tydliga klimatkrav i sina upphandlingar. En av dessa är Tyresö kommun där AIX under ett par år haft uppdrag och tillsammans resonerat kring vilka krav som kan ställas i projektering och upphandling samt hur klimatkrav och certifieringar förändrats. AIX har också gjort klimatberäkningar på befintliga byggnader i kommunen. Kommunen har genom beräkningarna fått underlag för sin klimatförflyttning.

Vi har låtit Torbjörn Winroth som är specialist på AIX:s klimatberäkningsverktyg och Karin Löfgren som är hållbarhetsansvarig hos AIX svara på några frågor om hur de arbetar strukturerat med beräkningar och projektering för låg klimatbelastning.

Torbjörn Winroth, vad är en klimatdeklaration?

– Det är den redovisning av de klimatutsläpp en byggnad orsakar som byggherren ska lämna in för att få slutbeskedet när byggnaden är klar. Idag finns inget gränsvärde för detta utsläpp men det kommer att införas inom något år.

Vad kan man uppnå med att göra klimatberäkningar?

– Man ska helst göra en tidig beräkning redan i programskedet för det är då justeringar inte är kostsamma. Därefter kan man besluta om projektmål och kravställa så att alla arbetar gemensamt mot detta. Ju mer erfarenhet både vi och beställare får av beräkningar desto mer vet vi hur vi ska välja material och metoder för att på riktigt minska klimatutsläppen. Det är faktiskt roligt!

Vilken information behövs för att genomföra en klimatberäkning?

– Vi behöver materialtyp och mängd material i byggnaden. Det gäller att välja rätt detaljeringsnivå beroende på var i projektet man befinner sig och vad man ska använda resultatet till. I början är vi ute efter grova nivåer och riktningar, inte exakta siffror. Vi behöver veta om vi rimligen når en budget eller inte.

Finns det olika typer av beräkningar?

– Ja, ju tidigare ju mer schabloner och förenklingar. I senare skede kopplas beräkningen tajtare till kalkylen. Vi behöver samarbeta öppet i projekten. Om allt fungerar kan vi nå riktigt bra resultat. Det finns många program att välja mellan och vi behöver lite olika information för olika skeden.

AIX har nyligen gjort en klimatberäkning för Tyresö Kommun – kan du berätta lite mer om detta?

– Vi arbetar med anpassade typförskolor i kommunen. Vi gjorde en beräkning på den första typförskolan som färdigställdes innan kravet på klimatberäkningar trädde i kraft. Detta visade att skolan stod sig väldigt bra i förhållande till kraven i den nya miljöbyggnadscertifieringen. Detta var ett fint kvitto på att kommunen tänkt rätt när de beställde förskolan. Nu gäller det att förvalta det positiva och följa upp och förbättra i kommande projekt.

Karin Löfgren, vad har AIX för metod för att minska klimatbelastningen i sina uppdrag?

– Vi arbetar metodiskt från flera håll. Vi vet vilka material vi kan använda för att få ett lågt klimatutsläpp men det är ett lagarbete mellan alla inblandade i ett projekt. Vi kan hjälpa till att sätta klimatmål, att beräkna tidiga förstudier med flera olika scenarios och därefter kan vi hålla workshops, samordna projektering och ansvara för bevakning av klimatvärden i projekteringen. Det är viktigt att få med klimatkraven över till upphandlingen så att entreprenören får möjlighet att delta med sin kunskap också. Den viktigaste frågan är givetvis ifall vi som arkitekter kan lösa en uppgift med mindre nybyggnation!

Vad är på tapeten just nu?

– I många av de klimatnätverk vi jobbar i har det satts gränsvärden med nettonoll till 2030. Vi får då gränsvärden under 100 kg CO2e/m2 och då blir det tydligt att vi måste ta in återbruk och cirkulära processer för att hamna rätt. Därför är det nödvändigt att koppla samman klimatberäkning med cirkularitet och att sluta riva så som vi gör idag. Den nya standarden ISO 14068:2023 innebär äntligen ett ramverk för bland annat hur vi ska räkna på biogen inlagring och kompensation av de utsläpp som är oundvikliga. Detta tror jag kommer att öppna upp för mycket positiv innovation och ge goda möjligheter för klimat och ekonomi att gå hand i hand framöver.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


Med kunskap om det redan byggda skapar vi framtida arkitektur.

Kontakter

  • Karin och Torbjörn_Klimatberäkningar
    Karin och Torbjörn_Klimatberäkningar
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    4864 x 2736, 4,75 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Parkhuset, entrévy. Illustration: Walk The Room.

    AIX och Codesign ritar kontorshus med halverad klimatpåverkan

    AIX Arkitekter och Codesign vidareutvecklar Parkhuset i Solna Business Park på uppdrag av Fabege. Det är ett innovationsprojekt som har som målsättning att halvera klimatpåverkan för kontor i jämförelse med ett traditionellt nybyggnadsprojekt. Parkhuset är en kontorsbyggnad på åtta våningar och ingår i den detaljplan som AIX tagit fram åt Fabege och som är en del i omvandlingen av området.

  • KTH 43:25, Hållbarhetshuset. Solpaneler på tak. Foto: Mats Duvnäs, AIX.

    AIX skriver på Malmös färdplan för ett klimatneutralt byggande

    AIX lyfter företagets hållbarhetsmål ytterligare och skriver på ”Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030 – LFM30”. AIX har gjort detta av många anledningar men framför allt för att färdplanen visar på ett konkret arbetssätt som betonar transparens och mätbarhet.

  • Nya torget, Fjätervålen. Illustration: AIX

    AIX ritar Nordens mest hållbara fjälldestination

    I norra Dalarna, invid Nipfjällets naturreservat, ligger Fjätervålen. AIX har utsetts att förverkliga Sernekes vision för hur denna småskaliga fjällby ska förädlas till en modern och hållbar fjälldestination.

  • Bild från bygget av Jernhusens nya huvudkontor där ca 250 armaturer byggts om med LED-bestyckning vilket sparar 3,6 ton koldioxid.

    Minskat avfall i byggsektorn genom återbruk och kloka materialval

    EU har regler för hur avfall ska hanteras och minskas, både nationellt och inom enskilda byggprojekt. Trots detta är vi långt ifrån målet. AIX Arkitekter menar att en del av problemet ligger i dagens direktiv, som främst fokuserar på hur avfall ska omhändertas snarare än hur det kan undvikas.

  • Visionsbild: Yvan Ikhlef, AIX. Mässområdets ensemble av hallar, lastgator och bilparkeringar bör i stället för att beskrivas som ett lönsamhetsproblem omformas för att stärka blandstaden.

    Stadsutveckling med återbruk av Älvsjömässan

    I Älvsjö vill Stockholms stad förverkliga en trygg, tät och livfull blandstad där bostäder är nära granne med andra aktiviteter. Konceptet har många positiva förtecken, men skulle kunna bli ännu starkare om man tog tillvara den redan etablerade multifunktionella byggnadsresurs och den starka identitet som Älvsjömässan utgör, jämfört med att riva den.

  • De runda hörnen på nya Njupkärrs skola bidrar till en mjuk och trygg framtoning. Illustration: AIX Arkitekter.

    Nya Njupkärrs skola i Tyresö

    På uppdrag av Tyresö kommun och NCC har AIX Arkitekter ritat en ny treparallellig skola, F-6, och en ny idrottshall i Bollmora. Just nu pågår rivning och demontering av den gamla skolan där den nya ska börja byggas längre fram i vår.