Pressmeddelande -

Åtgärdsprogram ska förbättra rehabiliteringen vid afasi

Vården för afasidrabbade i Uppsala län behöver förbättras. Betydligt fler behöver information och rehabilitering, samtidigt som logopedernas arbetssätt behöver bli mer likvärdigt. Det visar en kartläggning gjord av forskare inom logopedi, knutna till verksamhetsområde paramedicin vid Akademiska sjukhuset. Frågan aktualiseras med anledning av europeiska logopeddagen 6 mars.

– Efter kartläggningen, som var klar förra sommaren, har ett åtgärdsprogram tagits fram. Målet är att förbättra bedömning och behandling av afasi. Som ett första steg har vi tagit fram ett evidensbaserat material för bedömning av språk- och kommunikationsförmåga, aktivitet, delaktighet och livskvalitet som ska användas i hela länet. Dessutom ska journalmallar utformas som gör det möjligt att utvärdera och kvalitetssäkra vården, säger Monica Blom Johansson, medicine doktor och logoped på Akademiska sjukhuset som tagit fram lägesrapporten.

Enligt rapporten saknas tillräckligt med logopeder i länet. Dessutom är kvaliteten på insatserna för personer med afasi ojämn. Logopederna använder inte alltid de senaste, evidensbaserade arbetssätten vilket bland annat beror på att man prioriterar patientarbete före fortbildning.

– Merparten av de afasidrabbade skulle behöva mer och snabbare insatser, inte minst bedömning av språkförmågan och information om afasi, men även hur man kan underlätta kommunikationen med olika hjälpmedel och andra strategier, till exempel att samtalspartnern använder skrivna stödord, gester eller bilder, fortsätter Monica Blom Johansson.

Avsaknaden av nationella riktlinjer för afasibehandling menar hon är en utmaning. Ett arbete med att ta fram sådana pågår dock. I dag rekommenderas landets logopeder följa den ”best practice-manual” som tagits fram i Australien baserad på evidens och beprövad erfarenhet. Enligt manualen ska alla med misstänkt afasi erbjudas bedömning av logoped. Patienter som vårdas på sjukhus ska erbjudas bedömning av möjligheter att kommunicera sitt vårdbehov. Vidare rekommenderas att alla med afasi erbjuds rehabilitering eftersom den språkliga återhämtningen inte kan avgöras direkt efter insjuknandet.

– Det är viktigt att logoped så snart som möjligt efter insjuknandet gör en bedömning och informerar både patient och närstående om vad afasi är och hur man kan underlätta kommunikationen. Man kan ibland behöva avvakta lite med mer intensiv språklig rehabilitering eftersom vissa afasidrabbade inte orkar direkt efter insjuknandet. Men man ska inte dröja för länge. Forskning visar att tidiga insatser ger bättre resultat än om man avvaktar, säger Monica Blom Johansson och fortsätter:

– Även om symtomen många gånger aldrig försvinner helt så kan man ofta förbättras med rätt träning. Hur pass återställd man blir beror bland annat på hur allvarlig afasin är, hur lång tid som gått efter skadan och patientens insikt och motivation.

I Uppsala län erbjuds afasibehandling av logoped på Akademiska sjukhuset (akut strokeavdelning, rehabiliteringsmedicin, geriatriken och i mindre omfattning polikliniskt), på vårdcentrum i Tierp, Lasarettet i Enköping samt vårdcentralerna i Bålsta och Gottsunda.

 Mer information:
Monica Blom Johansson, med dr och logoped på Akademiska sjukhuset, 018-471 47 47
e-post: monica.blom.johansson@akademiska.se eller monica.blom.johansson@neuro.uu.se
 

FAKTA: Afasi

* Afasi innebär att man har svårigheter att förstå språk, tala, läsa och/eller skriva.
* I mer än åtta fall av tio är orsaken en skada i hjärnan som uppstått i samband med stroke. Andra orsaker är hjärntumör, traumatiska hjärnskador eller inflammation i hjärnan.
* Ungefär en tredjedel av dem som insjuknar i stroke drabbas av afasi.
* Intellektet är ofta helt normalt trots att man inte kan uttrycka sina tankar i tal och skrift. Därför känns det ofta frustrerande för afasidrabbade att ha svårt att sätta ord på sina tankar och bilda meningar så att andra förstår. Även språkförståelsen kan påverkas och personer med afasi känner sig ofta missförstådda.

FAKTA: Afasibehandling av logoped
* Afasibehandling innebär att en logoped undersöker patientens språkförmåga; vilka resurser och begränsningar hen har att tala och förstå språket.
* Därefter bedöms personens möjligheter att kommunicera på andra sätt, till exempel genom kroppsspråk.
* Logopeden kan även hjälpa patienten att träna språk och kommunikation samt lära ut sätt och strategier för kommunikation.
* Logopeden ger även råd och träning till närstående om hur de kan underlätta samtal med personer som har afasi.

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • logopeddagen
  • afasibehandling
  • länslogopedi
  • logoped
  • afasi

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Allt fler barn med ätovilja behandlas på Akademiska

    Ätsvårigheter hos barn är tema för FBH-dagen den 6 november, en temadag som arrangeras årligen av Folke Bernadotte Regionhabilitering vid Akademiska barnsjukhuset. Här utreds och behandlas barn från hela landet. Via Matlaget får familjen ett helhetsgrepp och stöd samtidigt som barnet erbjuds träning.

  • Bättre prognos med språktest under hjärntumöroperation

    Operation av vissa hjärntumörer innebär en risk för att talet/språket påverkas. På Akademiska sjukhuset arbetar sedan årsskiftet en logoped tillsammans med neurokirurger för att testa tal och språkfunktion inte bara före och efter ingreppet, utan också under själva operationen då patienten är vaken. Detta uppmärksammas i samband med europeiska logopeddagen 6 mars.

  • Logopedträning i hemmet effektivt för personer med afasi

    Sedan 2007 görs en särskild satsning på äldre med afasi i Uppsala län. Ambulerande logopeder har arbetat hemma hos personerna, med insatser för att underlätta att äta och kommunicera. Enligt en utvärdering är resultaten av det så kallade LÖV-projektet mycket goda.

  • Teamarbete och samlad dokumentation gynnar strokepatienter

    Ungefär 30 000 personer i Sverige drabbas av stroke varje år. Förbättrad samverkan i team kring patienterna på specifika strokeenheter och mer samlad dokumentation har bidragit till radikalt förbättrad överlevnad. På 1970-talet dog var tredje patient, i dag endast var tionde.

  • Strokepatienter ska motionera för bättre hälsa

    ​Kan regelbunden motion som promenader och lätt styrketräning förbättra hälsan för personer efter akut stroke och minska risken för återinsjuknande? Det ska en ny patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. I studien inkluderas även patienter som haft en ischemisk attack, så kallad TIA.

  • Fler logopeder ska förbättra vården för spaltbarn

    ​Problem med artikulation och tal är vanligt hos barn med läpp-, käk- och gomspalt, även efter ett flertal operationer. Majoriteten följs upp av logoped fram tills 19 års ålder. För att förbättra tillgängligheten, utveckla vården och stärka forskningen utökas LKG-teamet på Akademiska sjukhuset med en hel logopedtjänst. Det är en av sjukhusets strategiska satsningar 2016.

  • Snabbspår ska påskynda utredning vid misstänkt cancer med ospecifika symtom

    ​I september införs ett snabbspår vid Akademiska sjukhuset för patienter i Uppsala län med ospecifika symtom som kan bero på cancer. Primärvården ska kunna remittera direkt till medicinmottagningen för snabbutredning. Syftet är att minska patienternas väntan till diagnos och behandling.

  • Stöd och egen tid viktigt för anhöriga till afasidrabbade

    Över hälften av närstående till afasidrabbade upplever att de själva fått sämre psykisk hälsa och 45 procent att den fysiska hälsan påverkats negativt. För att leva ett gott liv är stödgrupper och tid för egna aktiviteter viktigt, visar aktuell forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta lyfts fram med anledning av nordiska afasidagen 10 oktober.

  • Nu görs en kraftsamling för afasivården i Uppsala

    ​Under hösten startar kommunikationsträning i grupp för närstående till personer med afasi i Uppsala län. Syftet är att underlätta kommunikationen både för personer med afasi och deras närstående. Satsningen är ett led i ett åtgärdsprogram inom afasivården som uppmärksammas med anledning av nordiska afasidagen 10 oktober.

  • Fler logopeder borgar för bättre språkträning vid afasi

    ​Ungefär en tredjedel av alla strokedrabbade får också afasi. Men nedsatt språkförmåga kan även uppstå av ett kraftigt slag mot huvudet eller sjukdom som lett till en hjärnskada. För att möta behovet av strokerehabilitering har fyra nya logopedtjänster inrättats inom Rehabilitering och Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset vilket uppmärksammas med anledning av europeiska afasidagen 10 oktober.

  • Digitala träningsprogram ska underlätta rehabilitering efter stroke

    ​Inom kort kommer strokepatienter på Akademiska sjukhuset att kunna träna upp motoriska och kognitiva funktioner med hjälp individuellt anpassade digitala träningsprogram. Det ska bli ett stöd i rehabiliteringen i syfte att snabba upp återhämtningen efter hjärnskadan både i det akuta och kroniska skedet. Tekniken införs inom ramen för en EU-finansierad multicenterstudie som startar i höst.

  • Logoped på Akademiska får Svenska logopedpriset

    Monica Westerlund, logoped på Akademiska sjukhuset, har tilldelats Svenska logopedpriset som delas ut vartannat år av Svenska logopedförbundet. Hon ses som pionjär inom den svenska forskningen kring evidensbaserade språkscreeningar och har utvecklat en treårsscreening som används inom barnhälsovården i Uppsala län, liksom i ett flertal andra landsting.