​Vart femte barn med reumatism behöver biologiska läkemedel

Vart femte barn med reumatisk ledsjukdom har periodvis nytta av behandling med moderna biologiska läkemedel, oftast så kallade TNF inhibitorer. Tack vare ny kunskap har valet av preparat och dosering förbättrats de senaste åren, vilket har lett till mindre smärta och ökad livskvalitet. Men många läkemedel är inte godkända för användning till barn, konsterar expert på Akademiska sjukhuset med anledning av internationella reumatikerdagen 12 oktober. 
 
– Medvetenheten har ökat om vikten av att sätta in behandling tidigt för att undvika skador av inflammation, likaså vikten av tät, regelbunden uppföljning för att justera dosering och eventuellt byta läkemedel, säger Lillemor Berntson, ansvarig för barnreumatologi på Akademiska sjukhuset.

Lillemor Berntson framhåller också att det är viktigt med täta synkontroller eftersom reumatisk ögoninflammation drabbar 15-20 procent av barnen och sällan ger symtom. Men det är inte bara utredning, uppföljning av biverkningar och rätt anpassning av läkemedel som har betydelse.

En del barn hamnar i långvarig smärta i leder och muskler vare sig de har barnreumatism eller inte. Då kan även andra faktorer spela en stor roll, så som stress, dålig sömn och depression. Kronisk smärta och stelhet är vanligt och en del barn har svårt att uttrycka smärta.

– På Akademiska arbetar vi sedan flera år multiprofessionellt med punktinsatser av psykolog, kurator, sjukgymnast och arbetsterapeut. Vår erfarenhet är att man kan komma långt i smärthanteringen med relativt korta insatser, framhåller Lillemor Berntson.

Den vanligaste formen av reumatisk sjukdom hos barn är Juvenil idiopatisk artrit. Den motsvarar reumatoid artrit (RA) hos vuxna. Sjukdomen är mer heterogen hos barn jämfört med vuxna och hos barn handlar det mycket om att utesluta andra sjukdomar innan man kan ställa diagnosen. En viktig skillnad är att barn oftast saknar specifika så kallade reumamarkörer (RF, anti-CCP) i blodet som är mycket vanliga hos vuxna med RA. Endast en till tre procent av barnen har sådana. Barn har dessutom svårare att uttrycka smärta.

Reumatism kan drabba barn i alla åldrar, men vanligast i ett till treårsåldern. Förekomsten är dubbelt så vanlig hos flickor som hos pojkar. De vanligaste symtomen vid insjuknandet är att barnen haltar och har stela leder i knän och fötter, särskilt på morgonen, men även ledsvullnad är vanligt förekommande.

– En nordisk multicenterstudie, där man följt upp 440 barn, visar att cirka hälften hade behov av ett långverkande läkemedel åtta år efter insjuknandet. I en pågående regional studie där man följer man upp barn över tid för att hitta markörer i blodet som kan underlätta prognostisering av svår reumatism, men mer forskning behövs. Förhoppningsvis kan även det relativt nystartade svenska barnreumaregistret bidra till det, avrundar Lillemor Berntson.

Mer information:
Lillemor Berntson, docent, ansvarig enheten för barnreumatologi på Akademiska och ordförande i Svensk barnreumatologisk förening, 611 58 91 eller 070-6510002
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21