Fler logopeder ska förbättra vården för spaltbarn

Problem med artikulation och tal är vanligt hos barn med läpp-, käk- och gomspalt, även efter ett flertal operationer. Majoriteten följs upp av logoped fram tills 19 års ålder. För att förbättra tillgängligheten, utveckla vården och stärka forskningen utökas LKG-teamet på Akademiska sjukhuset med en hel logopedtjänst. Det är en av sjukhusets strategiska satsningar 2016.

– Satsningen är oerhört positiv eftersom talet och förmågan att kommunicera spelar en avgörande roll för ett barns utveckling och framtida förutsättningar. Logopeden har en central roll i teamet, både när det gäller regelbundna bedömningar av barnets tal under uppväxten och behandling av talavvikelser, säger Malin Hakelius, plastikkirurg och medicinskt ansvarig för LKG-teamet som behandlar barn med läpp-, käk- och gomspalt.

I Sverige föds 150-200 barn varje år med någon form av läpp-, käk- och gomspalt. Det är den vanligaste formen av ansiktsmissbildning. LKG förekommer både isolerat och som del i ett missbildningssyndrom. Orsaken anses vara en kombination av arvsanlag och faktorer i omgivningen. I Sverige handlar det oftast om en spontan mutation.

Barn med spaltmissbildningar behandlas av multidisciplinära team vid sex centra, varav ett på Akademiska. Här opereras cirka 40 barn per år. Beroende på hur allvarlig missbildningen är opereras barnet 1-4 gånger under uppväxten, förutom eventuella korrigerande ingrepp. Eftersom sjukhuset har hela Mellansverige utom Stockholm som upptagningsområde remitteras många barn hit från andra län.

I LKG-teamet ingår förutom logoped plastikkirurg, käkortoped (tandläkare med specialistutbildning inom tandreglering och bett) och foniater (öronläkare med specialistutbildning inom röst-, tal- och sväljstörningar).
Barnen kallas till sex regelbundna taluppföljningar: vid 18 månader, 3 år, 5 år, 10 år, 16 och oftast även 19 år. Då görs både en talbedömning och mätning av nasalt luftflöde med så kallad nanometer.

– Logopedens bedömningar ligger till grund för beslut om talförbättrande operationer och talträning. Talbedömning är dessutom den viktigaste parametern för att mäta resultat av de operationer som gjorts i gommen. Det är ett viktigt kvalitetsmått för LKG-behandling. Tanken är att även forskningen ska kunna stärkas i teamet framöver, fortsätter Malin Hakelius.

En annan patientgrupp som gynnas av logopedsatsningen är barn med kraniosynostos och andra medfödda skallmissbildningar som även har spaltmissbildning. Akademiska sjukhuset har sedan 2012 nationellt ansvar för viss kraniofacial kirurgi, så kallat rikssjukvårdsuppdrag.

Mer information:
Malin Hakelius,plastikkirurg och medicinskt ansvarig för LKG-teamet, 018-611 54 54, e-post: malin.hakelius@akademiska.se

FAKTA: Strategiska satsningar på Akademiska 2016
Totalt görs ett 20-tal strategiska satsningar på totalt cirka 60 miljoner kronor under 2016. Satsningarna är en del i sjukhusets årliga budgetprocess där verksamheterna lämnar in sina förslag på strategiska satsningar i samband med verksamhetsplanen. Slutgiltigt beslut togs av sjukhusledningen i december 2015

 De största satsningarna är:
* Utveckling av en anestesi- och operationsavdelning på Samariterhemmet och utveckling av barnintensivvården, BIVA (båda fortsatta satsningar från 2015)
* Öppnandet av en ny akutvårdsavdelning (AVA)
* Rikssjukvårdssatsningar inom plastik- och käkkirurgi där logopedsatsningen inom LKG-teamet ingår
* Metavision (PDMS-projektet) Digitalisering av anestesi/operation/IVA
* Patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare