Pressmeddelande -

​Fusionsteknik ger mer träffsäker diagnos vid prostatacancer

Tack vare ny, mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Drygt 80 män har undersökts hittills och under 2016 kommer fler att omfattas. 
 
– Den nya, kombinerade tekniken är mer träffsäker och gör att vi kan hitta potentiellt allvarlig prostatacancer som behöver behandlas. Åtta av tio män som undersökts har visat sig ha aggressiva tumörer som måste åtgärdas. Samtidigt slipper män med harmlös lågriskcancer genomgå lika många biopsier som tidigare vilket minskar infektionsrisken och innebär att färre behandlas i onödan, säger Sam Ladjevardi, överläkare på Akademiska sjukhusets urologklinik, som introducerat den nya tekniken i samarbete med kollegan Michael Häggman och röntgenenheten.

Målgruppen för den nya diagnosmetoden är män med misstänkt prostatacancer, vars PSA-värde ligger över 2,5 och som tidigare genomgått biopsi utan att man hittat cancer, men där det fortfarande finns en misstanke. Metoden som kallas MR/UL-fusion, innebär att man först tar bilder med magnetkamera (MRT). Vid stark misstanke om tumör i prostata markeras området och patienten undersöks i en ny apparat där MR-bilder kombineras med ultraljud.

– Främsta fördelen för patienten är färre biopsier. Vi tar endast mindre vävnadsprover från den misstänkta delen av prostatakörteln; vanligtvis 3-4 i stället för som tidigare 10-12, säger Sam Ladjevardi. Varje vävnadsprov ökar risken för urinvägsinfektion och i svårare fall blodförgiftning, med längre vårdtid och behov av antibiotikabehandling som följd. Andra risker är blod i urinen och sammanväxning av ändtarmen och prostata vilket gör tumören svårare att operera.

Eftersom undersökningen tar lite längre tid är den mer kostsam i det korta perspektivet, men Sam Ladjevardi betonar att investeringen är hälsoekonomiskt lönsam på sikt. Hans förhoppning är att den nya metoden på sikt ska bli standard inom specialistsjukvården.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och står för 36 procent av alla cancerfall. Cirka 10 000 män diagnosticeras varje år och 2 500 dör.

Till Akademiska sjukhuset remitteras 5-600 män med misstänkt prostatacancer årligen för biopsier och diagnos, flertalet från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Vanligaste skälen är ärftlighet alternativt att man haft besvär med urinkontrollen eller fått besked om förhöjt PSA-värde vid en rutinkontroll. Av de cirka 200 män som behandlas på sjukhuset opereras ungefär hälften med robotteknik.
 

Bildtext: Sam Ladjevardi, överläkare på urologkliniken vid Akademiska sjukhuset, tillsammans med sjuksköterskan Jeanette Bylund, kontaktsjuksköterska.

Mer information:
Sam Ladjevardi, överläkare i urologi, 018-611 17 62 eller 0707-77 32 37
Michael Häggman, överläkare i urologi, 018-611 30 52

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • mr/ul-fusion
  • fusionsteknik
  • prostatacancer

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Ökad användning av kombinerad pet-ct-kamera ger säkrare cancerdiagnostik

    Ökad användning av pet/ct-kameror har lett till kortare väntetid mellan diagnos och strålbehandling vid exempelvis cancer i huvudhalsområdet och lungorna. Framstegen lyfts fram den 3 september under röntgenveckan i Uppsala, den sista av tre medicinska veckor, där huvudtemat är diagnostik och behandling av cancer.

  • Glömd njurcancer lyfts fram under urologdagar

    Tack vare utvecklingen inom datortomografin är det i dag möjligt att diagnostisera mycket små njurtumörer i tidigt skede och med titthålskirurgi och radiofrekvensbehandling erbjuda patienter organbevarande behandling. Urologisk cancersjukdom är tema för Urologidagarna, en nationell konferens i Uppsala den 28-30 september.

  • Ny studie ska förklara canceröverlevnad

    Överlevnaden efter diagnostiserad och behandlad cancer är påtagligt sämre i England, jämfört med Sverige och Norge. För att finna en förklaring till skillnaderna har Regionalt onkologiskt centrum, King's College London, Svenska cancerregistret och Norska cancerregistret, startat en jämförande studie där olika faktorer i cancersjukvården ska studeras närmare.

  • Kvinnors hälsa efter bröstcancer fokus för nationell studie

    ​Hur mår egentligen kvinnor som diagnostiserats och opererats för bröstcancer när det gått några år? Är det någon skillnad om man genomgått bröstrekonstruktion eller inte? Det ska en nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset ge svar på. Studien är den mest omfattande någonsin i Sverige av sitt slag.

  • Patienter med lymfom kan slippa intensiv cytostatikabehandling tack vare PET-scanning

    ​Med hjälp av PET-scanning kan patienter med vissa former av Hodgkin’s lymfom slippa de allvarliga biverkningar viss cytostatikabehandling ger. Detta genom att scanningen kan förutsäga utfallet av behandlingen. Det framgår av en patientstudie i Europa och Australien publicerad i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM) 23 juni.

  • Strålbehandling med rektalstav skonsamt alternativ vid prostatacancer

    ​2005 var Akademiska pionjär i Sverige med strålbehandling med rektalstav mot prostatacancer. Sjukhuset är fortfarande ensamt om att erbjuda denna form av strålbehandling som ger färre biverkningar än andra jämförbara metoder. Metoden gör det möjligt att ge högre dos i prostata och skona frisk vävnad/intilliggande organ.

  • Ökad precision i strålbehandlingen med ny teknik

    Drygt hundra patienter strålbehandlas på Akademiska sjukhuset varje dag. De senaste årens snabba teknikutveckling gör att man i dag kan stråla med betydligt mindre risk för biverkningar/komplikationer på känsliga organ och frisk vävnad. Dessutom har tiden för varje behandling minskat vilket både gynnar patienterna och innebär att fler kan behandlas varje dag.