Strokepatienter ska motionera för bättre hälsa

Kan regelbunden motion som promenader och lätt styrketräning förbättra hälsan för personer efter akut stroke och minska risken för återinsjuknande? Det ska en ny patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. I studien inkluderas även patienter som haft en ischemisk attack, så kallad TIA.

– Det är känt att lättare konditionsträning kan förebygga typ 2-diabetes, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen mellan träning direkt efter akut stroke eller TIA och effekter på hälsa och livskvalitet behöver studeras mer. Vi har för lite kunskap om vilken frekvens av fysisk aktivitet som har mest gynnsam effekt och hur träning påverkar den upplevda livskvaliteten, säger Birgit Vahlberg, medicine doktor och fysioterapeut på Akademiska sjukhuset.

Ett viktigt mål med studien Strokewalk är att hitta ett effektivt träningsprogram med god följsamhet som ger bättre kondition och rörlighet, självskattad hälsa och minskad risk för ytterligare hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna ska även kartlägga livsstilsfaktorer som kostvanor och stress. Med allt kortare vårdtider inom sjukvården, menar Birgit Vahlberg att det är extra viktigt att hitta sätt att minska stillasittandet hos personer som fortfarande har kvar rörelsefunktion men hög risk att återinsjukna i hjärt-kärlsjukdom.

– Flera studier, bland annat en svensk, har visat att personer som nyligen haft stroke och är hemmaboende är mycket stillasittande och bara uppnår 72 procent av den fysiska aktivitetsnivå som övriga befolkningen i samma ålder och kön har. Att bryta stillasittandet var tjugonde minut har visat sig kunna ge både lägre glukos- och insulinnivåer, fortsätter hon.

Inom ramen för Strokewalk startade en pilotstudie på Akademiska i oktober 2015 som slutförs under våren. Forskarna räknar med att inkludera cirka 80 patienter där hälften under tre månader kommer att få ett program med fysisk aktivitet, med utomhuspromenader och en muskelstärkande styrkeövning. Målet är att deltagarna ska uppnå minst 150 minuters fysisk aktivitet per vecka, som är den rekommenderade nivån för att motverka typ 2-diabetes, stroke och hjärtinfarkt. Effekterna av den fysiska aktiviteten mäts direkt efter träningsperioden samt efter ett år.

För att förmå fler att fullfölja sin medverkan i studien kommer deltagarna att få träningsinstruktioner och påminnelser via SMS i mobilen, så kallad telerehabilitering. Det är också ett sätt att nå patienter som bor långt från sjukhuset.

– Vår hypotes är att ökad fysisk aktivitet både påverkar fysisk funktion, kondition och blodfetts-/sockervärden positivt. Förhoppningsvis kan det i förlängningen minska återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom, förbättra den självskattade hälsan och minska dödligheten efter ett år, avrundar Birgit Vahlberg.

Mer information:
Birgit Vahlberg, medicine doktor och fysioterapeut på Akademiska sjukhuset, 070-958 34 73, e-post: birgit.vahlberg@akademiska.se

FAKTA: Patientstudien Strokewalk på Akademiska sjukhuset
* En prospektiv, randomiserad kontrollerad studie med syfte att utvärdera hälsoeffekter av promenad och styrketräning hos patienter som nyligen haft akut stroke eller en ischemisk attack, så kallad TIA.
* Deltagarna delas slumpvis in i en interventions- eller en kontrollgrupp. Interventionsgruppen får under tre månader följa ett program för ökad fysisk aktivitet med utomhuspromenader och styrkeövningar. Målet är att deltagarna ska konditionsträna med pulshöjande fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka.
* Före och efter träningsperioden på tre månader mäts fysisk funktion (om patienten kan gå längre och snabbare, har bättre balans med mera), fett- och muskelvävnad samt blodfetter och andra riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom.
* Efter ett år mäts bland annat den upplevda livskvaliteten, eventuellt återinsjuknande samt dödlighet.