Myelomläkemedlet Kyprolis godkänt i Europa inom kort

CHMP, den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga nämnd, rekommenderar EU-kommissionen att godkänna Kyprolis för behandling av myelom, en elakartad cancer i benmärgen.

– Det här är en potent behandling som påtagligt förlänger tiden utan sjukdomsutveckling samtidigt som biverkningsprofilen är fullt acceptabel, säger Hareth Nahi, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av landets ledande experter på myelom.

Varje år insjuknar omkring 600 personer i Sverige i myelom, en obotlig form av cancer som uppkommer i benmärgen och så småningom drabbar flera organ och kroppsfunktioner. Myelom kan inte botas, men med behandling kan sjukdomen hållas tillbaka och livskvaliteten bibehållas under lång tid. Hur bra en patient svarar på behandlingen, och hur lång tid det tar efter en behandling innan sjukdomen åter tar fart, varierar dock från fall till fall.. I princip alla patienter får återfall i sin sjukdom och blir så småningom terapirefraktära, det vill säga att de inte längre svarar på behandling.

Förlänger tiden utan sjukdomsutveckling med 50 procent
Kyprolis (carfilzomib) är en andra generationens proteasomhämmare som verkar genom att blockera aktiviteten hos tumörcellens proteasomer, ett slags enzymkomplex, och stör på så sätt cellens normala balans. Detta leder i sin tur till en rad effekter, och framförallt att cancerceller slutar att dela sig och genomgår programmerad celldöd, så kallad apoptos.

I ASPIRE, fas III-studien som ligger till grund för CHMP:s positiva utlåtande, jämfördes Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason med enbart lenalidomid och dexametason, en sedan tidigare etablerad behandling vid myelom. Resultatet visade att tillägg av Kyprolis förlängde den progressionsfria överlevnaden, tiden utan att sjukdomsläget försämras, med 8,7 månader jämfört med enbart lenalidomid och dexametason, 26,3 månader i median mot 17,6 månader.

– Det här är en 50-procentig förbättring som är oerhört värdefull för de här patienterna, säger Hareth Nahi. Faktum är att det är första gången som man i en kontrollerad studie har uppnått mer än två års progressionsfri överlevnad i den här patientpopulationen utan att ta till stamcellstransplantation.

Också den hälsorelaterade livskvaliteten var högre i den grupp som behandlades med Kyprolis.

CHMP:s rekommendation till EU-kommissionen avser godkännande av Kyprolis (carfilzomib) i kombination med lenalidomid och dexametason för behandling av patienter med recidiverande myelom som genomgått minst en tidigare behandlingsregim. En rekommendation från CHMP innebär som regel ett EU-godkännande inom 90 dagar.

Signifikant bättre behandlingsresultat än med äldre proteasomhämmare
I en annan fas III-studie, ENDEAVOR, jämfördes Kyprolis plus dexametason med bortezomib, en första generationens proteasomhämmare, plus dexametason. Resultatet visade på en påtagligt förlängd progressionsfri överlevnad (PFS = progression-free survival) och de patienter som behandlats med Kyprolis kunde leva nästan dubbelt så länge (18,7 månader i median) utan att sjukdomen förvärrades jämfört med bortezomib-gruppen (9,4 månader).

Kort om Kyprolis och ASPIRE
Kyprolis (carfilzomib) är en proteasomhämmare för användning i kombination med lenalidomid och dexametason hos patienter med recidiverande myelom. Kyprolis verkar genom att blockera proteasomer, enzymkomplex som spelar en viktig roll i cellens funktion och tillväxt genom att bryta ner proteiner som är skadade eller överflödiga. Oreglerad proteasomaktivitet kan leda till en abnorm uppbyggnad av proteiner i vissa celler, särskilt i myelomceller. Genom att hämma proteasomer framkallar Kyprolis apoptos, celldöd.

ASPIRE är en kontrollerad, randomiserad fas III-studie där 792 patienter som återfallit i sin myelomsjukdom upp till tre gånger lottades till behandling med antingen Kyprolis, lenalidomid och dexametason eller enbart lenalidomid och dexametason. De vanligaste biverkningarna i Kyprolis-gruppen var neutropeni, anemi och trombocytopeni. För mer uttömmande säkerhetsinformation, se internationellt pressmeddelande (på engelska).

Resultaten från ASPIRE-studien har publicerats i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine, Carfilzomib, lenalidomide, and dexamethasone for relapsed multiple myeloma, AK Stewart et al.

För mer information, vänligen kontakta Maria Eriksson Svensson, medicinsk chef, Amgen, tel: 076–109 94 40