Giktdagen – i dag är det den glömda sjukdomens dag

I dag uppmärksammas den vanligaste och mycket smärtsamma formen av inflammatorisk ledsjukdom – gikt. Två procent av Sveriges befolkning och så mycket som sju procent av alla män i 75-års ålder drabbas av sjukdomen. Antalet insjuknande förväntas öka i takt med bland annat ändrade levnadsvanor och en åldrande befolkning men trots det är kunskaperna kring både diagnos och behandling oroväckande låga. 

Sedan flera år har Amerikanska Gout & Uric Acid Education Society (GUAES) vigt den 22 maj till att utbilda och informera om den vanliga reumatiska sjukdomen gikt. I Sverige lever drygt 150 000 med sjukdomen som verkar fallit i glömska. Sedan 1980-talet fram till för fyra år sedan har giktforskningen i Sverige varit nästintill obefintlig. 2015 startades ett giktforskningsnätverk under Svensk Reumatologisk Förening med syftet att bemöta kunskapsbristerna inom vården och för att arbeta för en bättre diagnos och behandling av giktpatienter. 

– Redan när vi bildade giktforskningsnätverket var vi medvetna om att behandlingsläget för giktpatienter var dåligt trots att det finns effektiva läkemedel att tillgå. Med en svensk studie baserat på svenska registerdata från 2017 bekräftas en oroande trend, nämligen att alltfler giktpatienter verkar hamna på sjukhus på grund av sina giktsymtom samtidigt som få står på effektiv behandling, säger Lennart Jacobsson, professor i reumatologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och fortsätter – vi vet att patienter som får uratsänkande läkemedel till och med kan bli av med sin sjukdom men i en aktuell svensk studie visar det sig att endast tre av tio erbjuds denna behandling och att så få som 25 procent fortsätter att ta medicinen, som i princip är en livslång behandling, efter två år. Vi måste vända denna utveckling och förbättra omhändertagandet och behandlingen för dessa patienter. 

Gikt är inte bara ett oerhört smärtsamt tillstånd men sjukdomen innebär även en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död.

– Det känns mycket viktigt att uppmärksamma denna giktdag för att sätta mer fokus på vad som uppenbarligen verkar vara ett lågprioriterat sjukdomsområde. Bättre diagnostik och behandling skulle kunna medföra betydligt mindre lidande för de som drabbas men även minskade sjukvårdskostnader i takt med att behovet av inläggningar och risken för komplikationer skulle kunna minska, säger Kjell Legernaes, Vd för Pharmaprim. 

Om gikt

Gikt är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen. Allt fler drabbas och under de senaste årtiondena har förekomsten ökat. Risken att få gikt ökar med stigande ålder och hos män är risken tvåfaldig jämfört med kvinnor. I Sverige är mellan 1,5 – 2,0 % av den vuxna befolkningen drabbade. Den enskilt största riskfaktorn att få ett giktanfall är förhöjda nivåer av urinsyra i blodet. När kristaller av urinsyra läcker ut i en led uppstår en giktattack. Till en början drabbas oftast bara en led men så småningom involveras fler leder. Bland förstagångsinsjuknade är stortån den vanligaste leden som drabbas.

Förutom genetiska faktorer som styr urinsyranivån i kroppen så är högre ålder, övervikt samt nedsatt njurfunktion de viktigaste riskfaktorerna för att få gikt. Att ha förhöjda nivåer av urinsyra innebär en risk för sjuklighet och död i hjärtkärlsjukdom. Giktsjukdomen går i skov, vilket innebär att personer med gikt kan i perioder vara stort sett symtomfria till dess att en ny giktattack uppstår. Attackerna är mycket smärtsamma, kommer plötsligt och kan pågå i upp till två veckor. Vid akuta anfall behandlas patienten främst med syfte att lindra smärtan vilket inte är detsamma som att initiera förebyggande behandling. Patienter som fått minst två giktattacker under ett år bör erbjudas förebyggande behandling. 

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Kjell Legernaes, VD Pharmaprim

Tel: +46 734-149 758

E-post: kjell.legernaes@pharmaprim.com

www.pharmaprim.com