Höjd pensionsålder kräver regeringsfokus på jobbhälsa

Allt tyder på att vi kommer att behöva arbeta längre framöver för att upprätthålla ett robust pensionssystem. I takt med att pensionsåldern höjs blir därmed frågorna om arbetsrelaterad hälsa alltmer viktiga. Att anpassa arbetslivet för den här utvecklingen är en viktig hållbarhetsfråga för alla arbetsgivare. Kraven på att vi ska arbeta i högre ålder och den ålderism som tyvärr finns på arbetsmarknaden, innebär också att våra folkvalda politiker måste agera mer resolut.

Det är hög tid att vi diskuterar hur ekvationen om ett längre arbetsliv och hållbara medarbetare på den svenska arbetsmarknaden ska kunna lösas. Vi behöver vidareutveckla begreppet hållbara arbetsplatser, och hur vi minskar arbetsrelaterad ohälsa. Vi måste också diskutera flexibilitet och arbete i livets olika faser, till exempel i samband med föräldraskap, sjukdom eller särskilda behov som uppstår inom familjen.

Vi föreslår nu tre steg för en långsiktigt hållbar arbetsmarknad och som sätter medarbetarna i fokus.

• Öka graden av flexibilitet
  Medarbetare behöver kunna påverka den egna arbetssituationen i högre grad. Det kan handla om distansarbete, men också om att de medarbetare som inte kan arbeta på distans får en ökad flexibilitet på andra sätt. Exempelvis bättre hjälpmedel, variation i arbetsuppgifter eller när det gäller arbetstider.

• Bekämpa ålderismen på bred front
  Vi måste komma bort från en situation där erfarna och produktiva individer sållas bort på grund av deras födelseår. Uppmuntra därför det livslånga lärandet och möjligheten att även växla karriär i högre åldrar. Den åldersdiskriminering som råder på svensk arbetsmarknad måste lagstiftas bort. De arbetsgivare som anställer äldre medarbetare bör premieras, och de som väljer att avstå måste förklara sitt agerande.

• Ta hjälp av AI
  Med AI-teknikens hjälp kan vi skapa helt nya möjligheter för verksamhetens hälsoarbete. Det handlar både om att upptäcka ohälsa i ett tidigt skede, och att föreslå förebyggande proaktiva hälsoinsatser utefter individuella behov och yrkesinriktning. Ett exempel är möjligheten att kartlägga arbetsmönster för att därefter generera individuella ergonomiska lösningar. Ett annat är skräddarsydda kost- och motionsprogram.

Välmående och folkhälsa utgår i mångt och mycket från en sund och hållbar arbetsmarknad. Vi människor kan ofta hantera en krävande vardag och hög arbetspress, men om vi ska vara kvar i arbetslivet längre så krävs nytänkande insatser. Fler måste tänka långsiktigt för att vi ska lyckas skapa ett hållbart arbetsliv där välmående prioriteras, och regeringen bör gå i främsta ledet för en förändring.