Barncancerfonden utlyser medel till olika typer av nätverkande tre gånger per år. Vårens beslut innebär stöd till den årliga nordiska barnonkologikonferensen, resebidrag till den internationella barnonkologikonferensen samt metodikbidrag inom sena komplikationer.
Barncancer är hundratals olika sällsynta diagnoser som ofta helt saknar motsvarighet bland de vanligaste cancerformerna hos vuxna. Må
Barncancerfonden öppnar en ny utlysning av forskningsprogram inom området toxicitet och sena komplikationer med fokus på tvärprofessionella samarbeten. Programmet är en del av en större satsning där målet är att bättre kunna förebygga men också behandla de hälsoproblem som kan uppstå senare i livet efter genomgången barncancerbehandling.
– Det är självklart glädjande att antalet som överlever s
Under 2022 samlade Barncancerfonden in 423 miljoner kronor till forskning och stöd för drabbade barn och familjer. Det var ett år som präglades av oro i omvärlden men också stark givarvilja. Tack vare våra givare har vi därför kunnat dela ut ytterligare 314 miljoner kronor till barncancerforskning för att kunna rädda fler liv och minska komplikationerna efter behandling av barncancer.
År 2022 k
Regeringen har den 5 maj beslutat att ge en ytterligare finansiering om 10 miljoner kronor till projektet GMS Barncancer för att säkerställa att alla barn som insjuknar i cancer även fortsättningsvis ska kunna erbjudas helgenomsekvensering.
– Ett otroligt viktigt besked. Det innebär att alla cancerdrabbade barn även under kommande år kan få den möjlighet till en mer individanpassad vård tack va
I det senaste numret av vetenskapstidningen Science var alla 11 artiklar skrivna av forskare från Zoonomia, ett internationellt konsortium som kartlägger däggdjurs arvsmassor. En kartläggning som ger information om hur däggdjurs, däribland människans, arvsmassor fungerar och utvecklas, vilket i sin tur kan ge information om när det inte fungerar – när sjukdom uppstår.
Genom att i detalj kartläg
Barncancerfonden har beslutat att bevilja 26 nya tjänster inom barncancerforskning. En satsning på 71 miljoner kronor för att öka kunskapen om barncancer, förbättra dagens behandlingsmetoder men också omvårdnaden av de drabbade, både under och efter behandling. Diagnoser i fokus är bland annat hjärntumörer och leukemi.
– Leukemier och hjärntumörer är de vanligaste diagnoserna inom barnonkologi
Det råder bristande kunskap hos allmänheten när det kommer till barncancer. Nästan hälften vet inte att det är skillnad mellan barn- och vuxencancer och lika många underskattar i vilken utsträckning barn drabbas av cancer. Varannan tror felaktigt att föräldrarnas levnadsvanor kan öka risken för att deras barn kan drabbas av cancer. Det visar en ny Sifo-undersökning som Barncancerfonden låtit genom
Barncancer är inte en sjukdom utan över hundratals olika. Antalet patienter inom varje diagnos blir därför inte så stort varför internationella samarbeten är viktiga och sedan länge väl etablerade inom området. Deltagande i internationella möten och nätverk är en nödvändighet och Barncancerfonden delar tre gånger per år ut medel till nätverkande. I februari delades 400 000 kronor ut.
– Vi som a
Den 1 februari hölls Högnivåkonferensen om cancer ”Equity, Excellence and Innovation: Modern Cancer Care for All” i Stockholm. Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen stod tillsammans värd för konferensen som samlade cancerexperter från hela EU, högnivådelegater och företrädare för europeiska cancerorganisationer. Barncencerfonden var med både som deltagare oc
Den 1a februari möts ett hundratal ledande sjukvårdpolitiker från hela Europa i Stockholm. Konferensen med cancer som tema är en del av Sveriges ordförandeskap i EU. Barncancerfonden är med och visar på hur svensk barncancerforskning tack vare unika fördelar gällande väletablerade och utbyggda infrastrukturer kan sätta Sverige på kartan.
Det svenska ordförandeskapets högnivåkonferens om cancer
Barn som donerat stamceller till sitt cancersjuka syskon har nu fått beskriva hur de upplevt donationen, informationen inför beslutet och hur de känner kring donationen efteråt. Tydligt är att alla var glada och stolta över att ha kunnat hjälpa ett syskon men samtidigt upplevt brister i både informationen de fick och hur den gavs. Och det fanns inte riktigt utrymme att säga nej - om de ens fick fr
