En tredjedel av svenska barn känner inte till barnkonventionen

Den 20 november fyller FN:s konvention om barns rättigheter 30 år. Men en tredjedel av de svenska barnen i åldrarna 10–12 år känner inte ens till att den existerar. Det framgår i rapporten Small Voices Big Dreams 2019, som bland annat Barnfonden tagit fram.  

Barn har rätt till inflytande och att blir lyssnade till. I rapporten Small Voices Big Dreams, får 5 500 barn från hela världen göra sina röster hörda. Barnen i åldern 10 till 12 från 15 länder, däribland Sverige, har gett sin bild av våld, utsatthet, hot – och vad som gör dem trygga.

Hälften av barnen i rapporten anger att de inte känner till att barnkonventionen finns. Bland svenska barn är den motsvarande siffran 32 procent. Däremot anser 90 procent av barnen i Sverige att de precis som vuxna har rättigheter.

Allmänheten ska känna till barnkonventionen

196 stater har ratificerat barnkonventionen och därmed har de en skyldighet att sprida information om den. Både barn och vuxna ska känna till konventionen och vad den innebär. Detta framgår i barnkonventionen, artikel 42:

”Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn.”

Allt fler barn överlever sina första fem år

Sverige var ett av de första länderna i världen som ratificerade barnkonventionen året efter att FN:s generalförsamling antog den.

–Allt fler barn överlever sina första fem år och andelen barn som inte går i skolan har halverats under de här 30 åren. Jubileet är en tidpunkt att reflektera var vi står i dag och vad vi strävar mot, säger Johanna von Bahn forskare inom barnrätt och medlem i Barnfondens styrelse.

Ingen annan konvention har historiskt sett ratificerats så brett som barnkonventionen och om ett par veckor, 1 januari 2020, blir barnkonventionen lag i Sverige. Det innebär att konventionens ställning stärks ytterligare.

Nu sätter barnen agendan 

Trots barns rätt till deltagande, blir barn sällan lyssnade till i frågor som rör dem. Det kan handla om allt från vårdnadstvister och stadsplanering till betygssystem, förklarar Johanna von Bahr som samtidigt ser en förändring:

–Fridays for Future med Greta Thunberg i spetsen är ett exempel på en barnrättsrörelse där det är barnen som sätter agendan. Det liknar det som hänt på andra rättighetsområden som till exempel arbetarrörelsen och kvinnorättsrörelsen.