Ensamkommande barn som mår psykiskt dåligt måste få tillgång till barn- och ungdomspsykiatrin i större utsträckning. Det är ett av förslagen som Barnombudsmannen presenterar efter överläggningar med kommuner, landsting och regioner i dag. Bakgrunden är ny information om att barnen mår sämre, känner större hopplöshet och en ökad risk för att de skadar sig själva.
I dag möts kommuner och landsting som kallats till Barnombudsmannen för överläggningar om asylsökande och nyanlända barn och unga som mår psykiskt dåligt och som riskerar att skada sig själva eller att ta sina liv.
Barnombudsmannen har fått i uppdrag av regeringen att stötta arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuner, landsting, regioner och myndigheter. Den 20 november håller vi ett webbsänt lanseringsseminarium där bland annat statssekreterare Pernilla Baralt medverkar.
Barnombudsmannen har den senaste tiden fått signaler om att ensamkommande barn och unga känner allt större hopplöshet och mår allt sämre. Vi kallar därför kommuner och landsting till en överläggning om nyanlända och asylsökande barn och unga som mår psykiskt dåligt och som riskerar att skada sig själva eller att ta sina liv.
Rättigheterna för placerade barn måste stärkas omedelbart. Det finns färdiga förslag. Sen två år ligger tvångsvårdsutredningen hos regeringen men allt för lite händer. Medan tiden går ser vi hur placerade barn som behöver behandling istället enbart låses in, i vissa fall i strid mot barnkonventionen som ska bli lag. Det skriver Barnombudsmannens utredningschef efter granskningar om placerade barn.
Barn som misstänks för brott ska betraktas som oskyldiga till dess barnets eventuella skuld blivit lagligen fastställd. Dessutom ska alla barn som misstänks för allvarliga brott få ett juridiskt biträde eller offentlig försvarare från första förhöret. Det är två av förslagen som Barnombudsmannen i dag lämnar till regeringen, bland annat mot bakgrund av det så kallade Kevin-fallet.
Polisen måste nu prioritera att utreda sexualbrott mot barn. Barnombudsmannen uppmärksammade stora brister redan för fem år sedan och krävde då en lagstadgad tidsgräns för ett första förhör med barnet. Det är hög tid att en sådan införs, och att straffen skärps för sexualbrott mot barn.
”Arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag den 1 januari 2020 fortsätter” Det tydliga beskedet lämnade statsminister Stefan Löfven när han läste upp regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande i dag. Barnombudsmannen välkomnar att arbetet med att göra barnkonventionen till lag fortsätter.
Det är viktigt att barnkonventionen blir lag. Det behövs – trots att snart 30 år gått sedan Sverige ratificerade konventionen finns allvarliga brister i skyddet av barns mänskliga rättigheter, skriver barnombudsmannen Anita Wickström och Anna Karin Hildingson Boqvist, utredningschef hos Barnombudsmannen.
Det är snart 30 år sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).Men det har visat sig inte vara tillräckligt. Därför behövs en ny barnrättslag. Det finns också uppenbara risker att skyddet för barns rättigheter tar flera steg tillbaka utan en barnrättslag, bland annat eftersom det saknas andra svar på hur bristerna ska åtgärdas.
En ny barnrättslag kan innebära ett stärkt skydd för barn i exempelvis den psykiatriska tvångsvården. Barnombudsmannen välkomnar att regeringen går vidare med en lagrådsremiss för att göra barnkonventionen till lag.
Barnrättstorget i Almedalen bjuder på seminarier om barns rättigheter från morgon till kväll.
