Enkät: Så vill partierna bekämpa den ekonomiska brottsligheten

Samtliga riksdagspartier vill se krafttag för att bekämpa ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Det framgår av BDO:s partienkät, där alla åtta riksdagspartier har svarat på frågor om bland annat brottsvinster och myndigheternas befogenheter. Enkäten visar också att det råder politisk oenighet om vilka åtgärder de vill genomföra.

Ekonomisk brottslighet och penningtvätt kostar det svenska samhället miljarder varje år och finansierar en organiserad kriminalitet som hotar rättsstat och välfärd. BDO har ställt frågor till riksdagspartierna om vilka reformer och åtgärder de ser som viktigast för att vända utvecklingen. Svaren visar på bred samsyn om behovet av förändring – men med delvis skilda vägar dit.

– Ekonomisk brottslighet har blivit en allt viktigare fråga i den politiska debatten. Vår enkät visar att partierna i hög grad delar problembilden men att de har olika syn på vilka åtgärder som ger bäst effekt. Revisionsplikten är en del av den diskussionen, men svaren visar också att partierna lyfter fram andra verktyg såsom tillsyn, myndighetssamverkan och riktade kontroller, säger Mats Jakobsson, auktoriserad revisor och partner på BDO i Sverige.

Oenighet om revisionsplikten – samsyn om skärpta åtgärder

En av de tydligaste skiljelinjerna handlar om revisionsplikten. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill skärpa kraven så att fler eller alla aktiebolag omfattas. Centerpartiet och Kristdemokraterna vill i stället mildra kraven och undanta fler bolag. C förordar riktade kontroller och skarpare sanktioner mot dem som missbrukar systemet. Moderaterna vill behålla dagens regelverk för att inte öka regelbördan för de minsta företagen, medan Liberalerna delar slutsatsen men vill skärpa tillsynen. Sverigedemokraterna vill behålla dagens gräns, men indexera den så att den inte urholkas över tid.

Samtidigt råder bred enighet om att kampen mot ekonomisk brottslighet måste intensifieras. Flera partier lyfter behovet av höjda straff, skärpta regler för näringsförbud och utökade befogenheter för myndigheter som Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten. Socialdemokraterna vill bland annat se svartlistning av företag som fuskar och begränsade underentreprenörsled i riskbranscher. Sverigedemokraterna vill införa en särlagstiftning för gängkriminella som innebär dubbla straff vid ekonomisk brottslighet.

Vill se mer informationsdelning mellan myndigheter

Nästan samtliga partier ställer sig positiva till att myndigheter i större utsträckning ska kunna samköra uppgifter i realtid för att identifiera brott.

Självständigt förverkande – möjligheten att beslagta tillgångar utan att beviskraven för ett specifikt brott uppfylls – lyfts av flera partier, däribland Moderaterna och Kristdemokraterna, som ett av de mest kraftfulla verktygen för att återta brottsvinster. Centerpartiet vill dessutom se ett breddat utvidgat förverkande och möjlighet till informationsdelning mellan banker vid konkret brottsmisstanke.

I de öppna svaren återkommer flera partier till att företag används för ekonomisk brottslighet, välfärdsbrott och penningtvätt. Samtidigt betonar flera partier vikten av att åtgärder mot brottslighet utformas så att de inte skapar onödiga administrativa bördor för seriösa företag.

– Debatten har förändrats över tid. När reglerna kring revisionsplikten ändrades 2010 låg fokus främst på att minska företagens administrativa bördor. I dag handlar diskussionen i betydligt större utsträckning om hur samhället kan motverka ekonomisk brottslighet och stärka förtroendet för näringslivet. Enkäten visar att detta är en fråga som kommer att vara fortsatt aktuell oavsett politisk färg efter valet, säger Mats Jakobsson.