Nyhet -

Debatt: Hyrläkarstopp kan bli en jojoeffekt

Landstinget i Blekinge har beslutat om hyrstopp för vårdpersonal. Erfarenhet visar att detta troligen kommer att skapa en jojoeffekt med ökad inhyrning. Bemanningsbranschen efterfrågar ett konstruktivt samarbete med landstingen för att stärka och förbättra den svenska vården.

Den svenska vården är i kris och Blekinge är inget undantag. I ett logiskt krumsprång får bemanningsbranschen, som jag företräder, ofta felaktigt skulden. Landstingsstyrelsens ordförande i Blekinge, Kalle Sandström, kallar själv beslutet om hyrstopp både drastiskt och en panikbromsning. Och drastiskt kan bli fel; historien visar att hyrstopp i en jojoeffekt ökat inhyrningen.

Summan i Sverige för inhyrd personal är cirka 0,7 procent av verksamhetskostnaderna. Av landstingens personal är cirka 20 000 helt frånvarande årligen. Om inhyrning helt skulle undvikas behöver landsting och kommuner lösa det som innebär stora svårigheter redan i dag, som rekrytering till landsbygd, specialister där de behövs, och bemanning vid semestertider, helger och storhelger. Inget tyder på att detta skulle sänka kostnader eller höja kvaliteten.

Vårdkostnaderna skulle nämligen inte minska med sin 0,7-procentandel utifall att ett hyrstopp skulle införas. Man måste dra bort summor som rör konkret vårdleverans och därtill ett antal andra kostnadsposter. Några exempel är:

  • Inhyrda läkare leder till minskade kostnader då vårdinsatser kan inledas tidigare och i bästa fall hejda allvarligare förlopp. Hyrläkare beräknas göra 11 000 vårdinsatser per dag på vårdcentraler (Läkarförbundets undersökning av primärvårdens bemanning, 2013).
  • Minskade kostnader med effektivare nyttjande av vårdtid (en frånvarande narkossköterska innebär att hela resterande operationsteam står sysslolöst).
  • Inhyrningskostnad kan inte jämföras rakt av med direktanställd personals lönekostnad, då inhyrningskostnaden inkluderar samtliga indirekta personalkostnader (sociala avgifter, försäkringar, bemanningsföretagets administrations-, rekryteringskostnader etcetera).
  • Bemanningsföretagen har utformat tre konkreta punkter som i samarbete med landstingen kan säkra svensk vård. Kortfattat behövs ett permanent branschråd för att diskutera hur bemanningsföretag kan bistå med att lösa vårdens utmaningar, tydlig statistik från landstingen över inhyrningskostnaderna och att landstingen inkluderar kvalitet, helhetslösningar och långsiktighet i skallkraven för sina upphandlingar av bemanningstjänster.

    Bemanningsbranschen är inte problemet, utan en del av lösningen.

    Henrik Bäckström 
    Förbundsdirektör Bemanningsföretagen

    Läs debattartikeln på blt.se

    Ämnen

    • Anställningsfrågor, kollektivavtal

    Kategorier

    • hyrsköterskor
    • hyrläkare
    • vårdbemanning
    • bemanningsföretagen

    Relaterat innehåll

    • Stabil efterfrågan på moderna HR-tjänster

      På grund av det osäkra ekonomiska läget kan man se en inbromsning för bemanningsbranschen under 4 kvartalet 2014. Samtidigt tydliggörs branschens viktiga roll. Bemanningsbranschens spetskompetens, matchning, är central på dagens arbetsmarknad. Oberoende av om kunderna upplever goda eller dåliga tider anlitas dessa tjänster. Bemanningsföretagens Kvartalsrapport hette förut Bemanningsindikatorn.

    • Skatteverkets initiativ för förnyat regelverk välkommet

      Dagens DN innehåller en artikel om Skatteverkets granskning av hyrläkare. Denna granskning välkomnas av Bemanningsföretagen, som drivit på ett förändringsarbete av skattereglerna för förmånsbeskattning vid arbete med växlande arbetsställe, för bättre anpassning till en modern arbetsmarknad

    • Vårdbemanning leder till välfärdsöverskott

      Medialt anger orsaken till problemen rörande bemanning i vården ligga i anlitandet av personal från bemanningsföretag.För att förstå det felaktiga i dessa påståenden krävs en analys av ekonomiska och personella förutsättningar för kommuner och landsting, samt hur arbetsmarknaden negativt påverkas av en dominerande aktör – landsting och kommuner.