Projektet som gick balansgång mellan säkerhet och läkande miljö

Att projektera en rättspsykiatrisk klinik handlar om betydligt mer än lås, larm och skalskydd. I projektet för den nya rättspsykiatriska byggnaden i Sala har man behövt balansera höga säkerhetskrav med ambitionen att skapa en läkande och mänsklig miljö. Erfarenheterna i projektet visar värdet av tidig samverkan, korta kommunikationsvägar och gemensamt fokus på projektets bästa. Projektet som genomfördes på uppdrag av Region Västmanland, i nära samverkan med verksamheten och ByggDialog som totalentreprenör, tilldelades 2025 kvalitetsutmärkelsen ”PQi – Utmärkt Projektkvalitet”.

Att projektera och uppföra en byggnad för rättspsykiatrisk vård innebär speciella utmaningar. Där skall personer som begått brott, och som bedöms ha en allvarlig psykisk störning vårdas. Den nya rättspsykiatriska byggnaden i Sala är av klass 3. Detta innebär den lägsta säkerhetsklassen för denna typ av byggnad och är den som ska förbereda patienterna som vårdas på att slussas ut i samhället.

Anti-suicide design
Själva säkerhetsklassen handlar egentligen främst om graden av skalskydd och skydd för omgivningen. Det är fortfarande höga krav på säkerhet för patienterna som vårdas inom rättspsykiatrin. Man arbetar utifrån principen att minska risken för självskada och att skapa en trygg miljö för både patienter och medarbetare. Många byggdetaljer, som ett vanligt rör, ventilationsgaller eller fönster – som känns helt naturliga i en ”vanlig” byggnad – blir helt plötsligt potentiella risker som måste hanteras redan i ett tidigt skede.

Svår balansgång mellan skyddande och läkande miljö
Psykiatrisk vårdarkitektur är ett eget specialistområde. Forskningen visar att en alltför institutionslik miljö kan öka stress, aggressivitet och hopplöshet. I skärningspunkten mellan att skydda och vårda uppstår många gånger en svår balansgång, främst för dem som ska planera och projektera en sådan byggnad. Omgivningen och vårdpersonal ska skyddas från patienterna. Patienterna ska skyddas från varandra och inte minst från sig själva. Samtidigt ska de vistas i en läkande hemlik miljö och förberedas för ett liv i frihet.

- Det har varit ett utmanande projekt och väldigt komplext installationsmässigt. Det finns inte så många typlösningar att luta sig mot. Svårast är att projektera in allt rätt och tydligt. Här har input från verksamheten varit oerhört värdefull. När projekteringen är gjord har vi ett träffsäkert underlag för produktionen, vilket gör att vi bygger rätt från början. Man slipper dyra och tidskrävande omtag , säger Sam Matini projektchef på ByggDialog.

Kostnadseffektivitet genom tidig involvering av flera discipliner
För att klara detta valde man att involvera många discipliner in ett tidigt skede.

- Det är tyvärr inte ovanligt att projektörer sitter och ritar alltför länge själva. När vi entreprenörer väl kommer in så ser vi att detta blir svårt att bygga och inte minst att det blir onödigt dyrt. I det här projektet kom vi in redan innan det som kallas Fas 1 i en samverkansentreprenad, d v s redan i rumsfunktionsprogrammet. Det gjorde att vi dels i ett lugnare skede kunde planera och lägga upp strukturen. Men även att vi, tillsammans med andra discipliner, kunde påverka och hitta så kostnadseffektiva vägar framåt som möjlig, säger Sam Matini.

Detta är något som beställaren helhjärtat instämmer i.

Entreprenörens kalkyler – stöd för att välja alternativ
- Regionen har handlat upp många större entreprenader i samverkan och vår erfarenhet har varit väldigt positivt. Vi har en bra egen organisation, men det är ändå väldigt värdefullt att få hjälp av entreprenören tidigt. Entreprenören är ju mer uppdaterad på materialpriser etc och har bättre kunskap inom kalkyl. Det gör att vi tidigt kan få kalkylstöd för att bedöma olika alternativ, innan vi låser fast oss vid en slutgiltig lösning. Att kunna nyttja varandras kompetenser på det här sättet gör att vi kan jobba väldigt bra tillsammans, menar Jan Simonsson, projektledare på Region Västmanland.

Alltid projektet främst, inte enskilda företag eller individer
ByggDialog har en lite speciell filosofi gällande organisation- och kompetensstruktur där man delegerar ansvar och befogenheter väldigt långt ut i organisationen.

- Vi tror mycket på att de som jobbar i projekten har många av de kompetenser som behövs, exempelvis inom kalkyl och inköp. Sedan får vi givetvis också stöd från spetskompetens centralt. Vi tar även tidigt in underentreprenörer på samma upplägg som vi själva har. Då får vi även in deras kompetens och deras kalkyler tidigt i projekten.

- Ramarna och förutsättningarna för hur samarbetet ska fungera sätts redan i hur incitamenten i avtalen skrivs. Vår filosofi är att allt vi gör främst ska gynna projektet och inte enskilda företag eller individer. Det skapar förutsättningar för att alla ska arbeta mot samma mål: ”Vi ska tillsammans bygga detta på ett så kostnadseffektivt och bra sätt som vi bara kan.” säger Sam Matini.

Att skilja mellan kommunikations- och beslutsvägar
En annan framgångsfaktor i projektet har varit de korta kommunikationsvägarna och att entreprenören haft möjlighet till nära och direkt dialog med verksamheten.

- Vi uppskattar att beställaren låter oss som entreprenör ha direkt dialog med verksamheten. Det kräver dock att alla parter kan skilja mellan kommunikationsvägar och beslutsvägar. Besluten bör vara hierarkiska men dialogerna behöver vara direkta. Detta gäller inte bara mellan beställare och entreprenör. Det gäller även att få de olika disciplinerna att prata direkt med varandra. Många glömmer bort värdet av att träffas mellan mötena. Informella samtal vid kaffeautomaten kan lösa mycket, säger Sam Matini.

PQi skapade överblick
Projektet har även mätts regelbundet med PQi.

- PQi-mätningarna har gett oss en bra överblick med mycket data som sammanställs och paketeras tidigt. Där har vi även sett hur olika parter upplever olika delar av projektet. Generellt har vi fått bra feedback i mätresultaten och det återspeglar verkligheten ute i projektet på ett bra sätt, berättar Sam Matini.

”Gott om tid” – något man skapar
Något som sticker ut i projektet är också att tidplanen har följts hela tiden. Enkelt att bygga om man får gott om tid, eller…? Det verkar snarare som att ”gott om tid” till stor del är något man själva skapat i projektet.

- Jag brukar säga att en duktig platschef inte jobbar med det som händer idag, utan ligger veckor och månader framåt i tiden. Att lösa problemen som uppstår idag får någon annan göra. Så att man har haft ”gott om tid” i det här projektet handlar till stor del om att ByggDialog har varit duktiga på planering, slår Jan Simonsson fast.

Lärdomar från projektet

• Involvera entreprenören tidigt. Praktisk produktions- och kalkylkompetens redan i program- och projekteringsskedet leder ofta till bättre och mer kostnadseffektiva lösningar.
• Skilj på kommunikationsvägar och beslutsvägar. Direkta dialoger mellan discipliner skapar snabbare problemlösning, samtidigt som beslutsfattandet kan vara tydligt och strukturerat.
• Skapa gemensamma incitament. När alla aktörer arbetar mot projektets bästa istället för egna delmål förbättras både samarbete och resultat.
• Gott om tid skapas genom framförhållning. Framgångsrika projekt kännetecknas ofta av att nyckelpersoner arbetar veckor och månader framåt, inte bara med dagens frågor.
• Följ löpande upp samarbete, arbetsklimat och projektets utveckling – problem är enklare att hantera när de upptäcks tidigt.

Fakta om projektet Rättspsykiatriska kliniken i Sala

• Beställare: Region Västmanland
• Entreprenör: ByggDialog
• Entreprenadform: Samverkan/partnering
• Omfattning: Ny byggnad om ca 2 000 m²
• Nya vårdplatser: 16 platser i säkerhetsklass 3
• Investering: 131 miljoner kronor
• Färdigställande: 2026
• Totalt antal vårdplatser efter utbyggnad: 71

Fakta om utmärkelsen:

PQi är en framväxande branschstandard för att mäta projektkvalitet i byggprojekt – utvecklad tillsammans med forskare vid Luleå tekniska universitet. Kvalitetsutmärkelsen ”PQi – Utmärkt Projektkvalitet” tilldelas byggprojekt som uthålligt över tid presterat i nivå med Best Practice för branschen. Referensvärden för Best Practice baseras på alla mätta projekt och uppdateras löpande – fram till idag ca 550 projekt. Varje nominerat projekt genomgår en kontroll gällande kvalitet på mätresultat och andra kvalitetsparametrar för att säkerställa utmärkelsens relevans. Priset delas ut av Byggherrarna, Byggföretagen och Binosight AB tillsammans.