Ängshöken är hotad! BirdLife Sverige och Länsstyrelsen i Kalmar län bjuder in till information

Till Sverige återvänder varje år knappt 50 par ängshökar för att häcka, varav drygt 30 till Öland. Ängshöken var tidigare främst knuten till alvarmark och agmyrar, men på senare år sker en kraftigt ökande andel av häckningarna i åkermark. Det är problematiskt så till vida att många bon, ägg och ungar (och ibland t.o.m. vuxna honor) demoleras i samband med skörd. Därför har länsstyrelsen startat ett projekt som går ut på att avlysa en yta (ca 50 x 50 m, d.v.s. ett kvarts hektar) runt boet tills dess att ungarna är flygkunniga. Lantbrukarna ersätts till viss del för skördebortfallet.

Tyvärr räcker avlysningen långt ifrån alltid som skyddsåtgärd, bl.a. eftersom predation från exempelvis grävling är hög. Risken ökar dessutom efter det att den övriga skörden bärgats, då grävlingarna är tillräckligt förslagna för att genomsöka den lämnade ytan. Det är också vanligt att rådjur söker skydd i oskördade gröda och påfallande ofta trampar de sönder ängshöksbona. Båda dessa hot minskar betydligt om man placerar ett skyddande staket av nät runt boet. Detta tillämpas mycket framgångsrikt i t.ex. Tyskland och Nederländerna och metoden har börjat användas på Öland under 2018.

Med anledning av att fler ängshökar numera föredrar att häcka i jordbruksmark i stället för på Alvaret eller i agmyrarna har våra öländska lantbrukares betydelse för att vi skall kunna rädda ängshöken blivit allt mer central. Trots merarbete och ett visst foderbortfall ställer sig allt fler lantbrukare positiva till att medverka och till kommande säsonger kommer de avställda ”tomterna” att dras ner till ca 25 x 25 m. Årets försök med neddragna ytor i kombination med nät pekar på förbättrade häckningsresultat samtidigt som nackdelarna för markägarna minskar.

Årets resultat, med endast ett dussintal kända ungfåglar på vingarna fram till idag, kunde definitivt ha varit bättre. Vi sätter dock vårt hopp till de par som fortfarande har ett okänt antal små ungar i sina reden. I bästa fall kan våra nya skyddsmetoder i slutänden visa sig leda till fler flygga ungar under 2018 än under de föregående tre åren.

Ängshök (stock image)