Gå direkt till innehåll
Tallbit. Foto: Rolf Segerstedt
Tallbit. Foto: Rolf Segerstedt

Pressmeddelande -

Både tallbit och lappmes kan snart vara utrotade nedanför fjällskogarna!

Både tallbit och lappmes kan snart vara utrotade nedanför fjällskogarna och ytterligare två arter, tretåig hackspett och lavskrika kan stå på tur.

BirdLife Sverige utmanar idag skogsbruket och myndigheterna.

Vad är de beredda att göra åt detta?

BirdLife Sverige har låtit Svensk Fågeltaxering jämföra förekomsten och tätheten av skogslevande fågelarter i och i anslutning till skogliga värdetrakter i den boreala regionen med områden i samma region men utan kontakt med värdetrak­ter. En sådan jämförelse har även gjorts för skog ovan och nedan gränsen för fjällnära områden. Studien baseras på data från standardrutter genomförda under de senaste tio åren (2008–2017). (Hela rapporten kan du läsa här)

Resultatet visar att situationen är allvarlig utanför de fjällnära skogarna för fyra fågelarter. Tallbit och Lappmes har endast 5% respektive 8% kvar av sin täthet nedanför fjällskogarna. För Lavskrika och Tretåig hackspett är läget något bättre, där återstår 18% respektive 15% av tätheten.

Läget är såpass allvarligt att vi bedömer att Tallbit och Lappmes sannolikt hamnat under de tröskelvärden som krävs för att ha kvar arten nedanför fjällskogarna.

-Vi bevittnar sannolikt ett utdöende av dessa arter utanför fjällskogarna om inte åtgärder sätts in snarast, säger Christer Johansson, skogsansvarig i BirdLife Sverige.

För de välkända arterna lavskrika och tretåig hackspett visar den svaga tätheten på en kraftig fragmentering av populationen nedanför fjällskogarna, vilket pekar på ett begynnande utdöende också av dessa arter nedanför fjällskogarna.


Vad bör då göras?

Vi anser att all avverkning av all obrukad skog (s.k kontinuitetsskog) i fjällskogarna och de skogliga värdetrakterna måste upphöra. Vi anser också att stora skogsägare i skogliga värdetrakter bör bidra till restaurering av skog i värdetrakter för att rädda kvar dessa fyra arter.

Vi anser att myndigheterna bör säkerställa att den inventering av skog som är planerad för i nordvästra Sverige (nyckelbiotopinventeringen) säkerställer att den inte missgynnar dessa fyra hotade fågelarter. Vi anser också att myndigheterna bör göra bedömningen att dessa fyra arter saknar god bevarandestatus nedanför fjällskogen. Detta skulle göra det svårare att avverka skogen. Vi anser även det är rimligt att det utförs inventering av fågelfaunan i fjällskogen och i skogliga värdetrakter inför avverkningsanmälningar. Slutligen önskar vi att bevarandemålen för de skogliga värdetrakterna höjs så de får förmåga att hålla kvar arterna utanför fjällskogarna. Då krävs förmodligen restaureringsinsatser för att höja kvaliteten i dessa.

-Skogsbruket har under lång tid misslyckats med att behålla dessa och många andra arter i produktionsskogslandskapet, samtidigt som naturskogslandskapet kraftigt minskat och fragmenterats. Nu är det dags att ta ansvar säger Christer Johansson.


Vad gör ni nu?

Vi skickar ut dessa frågor till myndigheterna och stora skogsägare och hoppas få svar på dessa efter sommaren. Sedan kommer vi att publicera svaren på vår hemsida.

För mer information, kontakta
Christer Johansson, skogsansvarig styrelseledamot BirdLife Sverige
Tfn: 0734-226 157
Christer.johansson@birdlife.se


Mer skriftlig information, se hemsidan
www.birdlife.se

Faktaruta 1

Skogliga värdetrakter[1] är ett land­skapsavsnitt med väsentligt högre täthet av värdekärnor (biologiskt viktiga struk­turer och funktioner) för djur- och växtliv jämfört med vad som finns i vardagsland­skapet. De fjällnära skogarna ovanför den fjäll­nära gränsen har mångdubbelt större an­del både oskyddad och skyddad naturskog jämfört med skogen nedanför den fjällnära gränsen. Med anledning av det var hypote­sen att de skogarna bör ha en fågelfauna präglad av rena naturskogsförhållanden, till skillnad från områden nedan fjällnära gränsen där stora avverkningar fragmente­rat upp skogslandskapet.

Svensk Fågeltaxerings standardrutter är ett systematiskt utlagt system med fågelräkningsrutter över hela landet (se www.fageltaxering.lu.se). Rutterna har fasta förutbestämda lägen. Det finns 716 standardrutter i Sverige med 25 km avstånd, utlagda i hela landet och resultatet från den årliga inventeringen är en viktig del av den svenska miljöövervakningen.

Faktaruta 2

  • Värdetrakter i det fjällnära området är så nära det ursprungliga naturskogslandskapet man kan komma idag. Vi antar därför att aktuell utbredning och täthet för dessa fyra arter i värdetrakter i det fjällnära området speglar situationen i ett naturskogslandskap.
  • För att ta reda hur stor andel av utbredning och täthet av dessa arter som återstår i det brukade produktionslandskapet dividerade vi utbredning och täthet utanför värdetrakter nedom det fjällnära området med motsvarande inom värdetrakter i det fjällnära området.
  • Vi fick då fram hur många procent av den naturliga utbredningen och tätheten som återstår i det brukade skogslandskapet nedom det fjällnära området, dvs. en bild av hur dessa arters utbredning och täthet i det ordinära produktionslandskapet ser ut idag, jämfört med naturskogslandskapet.
  • [1] OBS! Notera

    Värdetrakt: Detta är i själva verket ”förslag till värdetrakter”. Skogliga värdetrakter fastställs av respektive länsstyrelse och är alltså inte de slutgiltiga värdetrakterna. Kartmaterialet vi använt utgår från Bovin M., Elcim, E., Wennberg, S., 2017. Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreal region och använts av länsstyrelserna som ett underlag när de tar fram värdetrakter.

    Påstående vi ställer är således framåtsyftande då värdetrakterna i flera län inte är fastställda ännu.

    Faktaruta 3

    Bruna områden visar förslag till värdetrakter. Gröna områden visar fjällnära skog.

    Relaterade länkar

    Ämnen

    Taggar


    Sveriges Ornitologiska Förening är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern del av det globala partnerskapet BirdLife International. 

    Det finns även 25 regionala föreningar kopplade till BirdLife Sverige som bedriver fågelskydd och forskning på regional nivå.

    Som medlem i föreningen stöttar du BirdLifes verksamhet som vilar på "tre ben", fågelskydd, fågelforskning och fågelintresse.

    Presskontakt

    Stina Rigbäck

    Stina Rigbäck

    Presskontakt Föreningschef PR, Organisation +46 708 554757
    Niklas Aronsson

    Niklas Aronsson

    Presskontakt Pressansvarig Fågelskydd, fågelexpertis +46 739 156 099
    Daniel Bengtsson

    Daniel Bengtsson

    Presskontakt Fågelskyddsansvarig 070-515 45 33

    Relaterat material

    En ljus framtid för fåglar och människor

    Sveriges Ornitologiska Förening är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern del av det globala partnerskapet BirdLife International. Samtidigt använder vi det traditionella namnet Sveriges Ornitologiska Förening i mer officiella sammanhang.

    BirdLife Sverige
    Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106
    38662 Mörbylånga
    Sverige