Gå direkt till innehåll
TV: Ann Böttcher, Transitportal (Lofoten Krigsminnemuseum/Svinøya, Svolvær, Lofoten, NO), 2013 Foto: Carl Henrik Tillberg. TH: Ann Böttcher, Nana Reverting, 2019 Foto: Camilla Gewing-Stålhane
TV: Ann Böttcher, Transitportal (Lofoten Krigsminnemuseum/Svinøya, Svolvær, Lofoten, NO), 2013 Foto: Carl Henrik Tillberg. TH: Ann Böttcher, Nana Reverting, 2019 Foto: Camilla Gewing-Stålhane

Pressmeddelande -

Vänlig påminnelse: Ann Böttcher, ​​Verk 2000 – 2020, ​​3 feb – 28 mar / Jacqueline Hoàng Nguyễn, Untitled (Entitled), 3 feb – 28 mar

Ann Böttcher
Verk 2000 – 2020
3 februari – 28 mars

Jacqueline Hoàng Nguyễn
Untitled (Entitled)
3 februari – 28 mars

Pressvisning måndag den 1 och tisdag den 2 februari kl. 9.30, 10.30 och 11.30. Begränsat antal platser vid varje tillfälle. Konstnärlig ledare Theodor Ringborg presenterar utställningen Verk 2000-2020 tillsammans med konstnären Ann Böttcher. Curator Yuvinka Medina presenterar tillsammans med konstnären Jacqueline Hoàng Nguyễn utställningen Untitled (Entitled). Osa senast den 29 januari med önskad tid till kajsa.ponten@bonnierskonsthall.se
Tillhör du en riskgrupp? Hör av dig för att boka en separat tid.

Bonniers Konsthall presenterar stolt den allra första retrospektiven med Ann Böttcher, ett av Sveriges viktigaste konstnärskap. Böttcher har framförallt uppmärksammats för sina minutiöst utförda blyertsteckningar. Under åren har hon även intresserat sig för textilt hantverk där vävnad, och särskilt skandinavisk vävteknik, fått ta allt större plats. I utställningen Verk 2000-2020 får man för första gången möta konstnärskapet över tid och tillfälle att upptäcka de underliggande frågor som ställs i verken: om ideologi, kontroll och identitet, i form av porträtt av andra men också sig själv.

Böttchers tidiga teckningar började som en slags ersättning för naturen och som ett sätt att komma in i ett visst sinnestillstånd. Det tidskrävande, monotona och repetitiva arbetet som tekniken kräver fick en meditativ funktion. ”Jag tecknade som om jag skannade bilden på pappret, det var meditativt och jag förlorade mig i detaljerna.” förklarar Böttcher. På ett liknande sätt tillkom vävningen. ”Men för ungefär ett decennium sedan fyllde inte teckningen denna funktion längre och vävning kom in som en välbehövlig kontrast. Jag behövde den fysikalitet som är förkroppsligad i detta hantverk, rivandet av textilier, slagen från bommen, de långa och tunga mattorna.”

Med referens till en romantisk tradition och konstnärer som Elias Martin och Marcus Larson, men också tidigare tongivande karaktärer såsom Erik Dahlbergh och Carl August Ehrensvärd, finns hos Böttcher ett intresse för hur estetiska och politiska projektioner präglar uppfattningen om natur. Skogen, och särskilt granen, står i centrum för Böttchers bildvärld. Med samma metoder som en historiker utforskar och kartlägger hon nordisk natur och historiska betraktelseformer, men med konstnärlig blick. Hur har till exempel granen fungerat som symbol för formandet av territoriella anspråk eller nationella identiteter? I verket Den svenska serien (ett urval) från 2003-2005 har hon gjort en tidslinje som sträcker sig över 400 år. Med hjälp av fotokopior, utskrifter, post-it-lappar och egna blyertsteckningar lyfter hon fram hur tätt sammanflätad svensk kulturhistoria och identitet är med granen.

Med Böttchers hantverksmässiga skicklighet riskerar verken att hänskjutas till det estetiskt tilltalande eller till att handla om naturen. Som besökare bör man därför vara uppmärksam på det som på ett subtilt sätt finns fångat i konsten. Det gör sig inte minst påmint i verket St. Joseph’s 1827-2014 som är en serie om fem teckningar från 2014. Titeln syftar på ett irländskt sjukhus för psykiatrisk vård som ligger precis mellan en kyrkogård och ett fängelse. I serien har Böttcher tecknat av irländska idegranar och cypresser som växer på sjukhusområdet. Till verket hör ett titelblad där vi kan följa sjukhusets olika namnbyten dikterade av psykiatriska reformer och på så sätt får vi en inblick i en institutions samhälls- och människosyn genom tiderna. Hade den franske filosofen Michel Foucault fått verket i sina händer hade han säkert haft mycket att säga om det i relation till hans egna fältstudier om institutioner och kontroll.

Frågan om den kontrollerande institutionen finns också i bakgrunden av verket Resan och hamnen (Återbrukerskan) från 2011. En enorm gobeläng i skandinavisk vävteknik, som består av nio vävda trasmattor och ovanpå dem, fem virkade cirkelformade mattor som liknar solar och planeter. Gobelängen hänger vanligtvis på gymnasieskolan Vipan i Lund och har nu unikt lånats ut till Bonniers Konsthall. Det är ett ordlöst verk där första delen av titeln är hämtad från en minnessten med textraden: ’Var resan stormig, huru skön är hamnen’. Det är det enda idag som minner om byggnadens historia. Mellan 1935-1982 var det här Vipeholms sjukhus, en anstalt för de som kallades ”sinnesslöa” och där Medicinalstyrelsen genomförde det största människoexperimentet i Sveriges historia. På uppdrag av regeringen utreddes orsaken till hål i tänderna genom att använda patienterna som försökspersoner och mata dem med socker.

I ett nytt verk tar Böttcher avstamp i sin egen släkthistoria. Här återvänder hon till ett ämne som hon har behandlat många gånger – nämligen det tyska förflutna. Böttcher har tysk bakgrund och med det nya verket lyfter hon nu sin pappas personliga historia, som likt miljontals andra tyskar österifrån tvingades till flykt i efterkrigstidens Europa. ”Det här nya verket kommer ju såklart att vara mitt senaste, men det kunde lika gärna ha varit mitt allra första när det gäller verk med anknytning till Tyskland,” säger Böttcher. ”Det är det mest personliga och för mig har det en sorts inledande och förklarande natur över sig, såväl som en känsla av avslut, ett slags accepterande från min sida.”

Som en del av utställningen har Bonniers Konsthall tillsammans med Lenz Press producerat en rikt illustrerad och omfattande publikation, Ann Böttcher Works 2000-2020. Här ger skribenten Anders Kreuger en presentation av Böttchers konstnärskap från fyra olika synvinklar – en illustrativ, en materiell, en retorisk och en personlig. Konstnären Tyler Coburn studerar i sin tur relationen mellan Böttchers verk Yosemite National Park (a Recollection of Wilderness) (2003), America I–III (2005) och Entrén till sanatoriet (2007)Avslutningsvis gör skribenten Filipa Ramos en sällsynt intervju med konstnären. Med utställningen och publikationen vill Bonniers Konsthall ge möjlighet att komma närmare kärnan av Böttchers verk än någonsin tidigare.


Jacqueline Hoàng Nguyễn
Parallellt med Ann Böttcher öppnar även Jacqueline Hoàng Nguyễn, Untitled (Entitled), 2019-2021. Nguyễns konst uppmärksammar vår tids konstruktion av identitet och belyser dolda maktstrukturer. Verket Untitled (Entitled) bygger på intervjuer med personer med invandrarbakgrund som känt sig tvingade att byta namn i ett försök att undgå diskriminering. I en textbaserad installation, bestående av rörliga strukturer med lentikulärtryck, visas de medverkandes namn enligt modersmålet, men också deras tagna västerländska namn. Vid ett antal tillfällen under utställningens gång kommer dansare att aktivera installationen i form av en performance, koreograferad av Nguyễn, och som har sitt uruppförande på Bonniers Konsthall. Dansarna rör sig till musik komponerad av enkla fraser som används vid språkinlärning, till exempel ”jag heter”.

För mer information och för att boka biljett till en av performancen, kontakta: kajsa.ponten@bonnierskonsthall.se

Covid-19
Bonniers Konsthall följer noga utveckling av covid-19 och Folkhälsomyndighetens rekommendationer och riktlinjer. I dagsläget arbetar vi utifrån att utställningarna ska öppna som planerat den 3 februari, men med kraftigt begränsad publik.

Ämnen

Kategorier

Regioner


Bonniers Konsthall öppnade hösten 2006 och är en plats för svensk och internationell samtidskonst.

Kontakter

Kajsa Pontén

Presskontakt Pressansvarig Kommunikationsansvarig

Bonniers Konsthall
Torsgatan 19
113 90 Stockholm
Sweden