Gå direkt till innehåll
TV: Lap-See Lam, Phantom Banquet Ghost, 2019. Installationsvy Bonniers Konsthall, 2022. Foto: Oskar Omne TH: Outi Pieski, Rising Together / Beavvit, 2019. Installationsvy. Courtesy: The 13th Gwangju Biennale. Foto: Sang Tae Kim
TV: Lap-See Lam, Phantom Banquet Ghost, 2019. Installationsvy Bonniers Konsthall, 2022. Foto: Oskar Omne TH: Outi Pieski, Rising Together / Beavvit, 2019. Installationsvy. Courtesy: The 13th Gwangju Biennale. Foto: Sang Tae Kim

Pressmeddelande -

Lap-See Lam: Dreamers' Quay, Dreamers' Key / Outi Pieski: Rematriation of a Ládjogahpir—Return to Máttaráhkká

Lap-See Lam
Dreamers' Quay, Dreamers' Key
/
Outi Pieski
Rematriation of a Ládjogahpir—Return to Máttaráhkká
Ládjogahpir rematriašuvdna—Máhccat eatni lusa

9 feb – 3 apr, 2022
Bonniers Konsthall, Torsgatan 19

Pressvisning måndag den 7 februari kl. 9.30 och kl. 11. Begränsat antal platser. Konstnärlig ledare Theodor Ringborg hälsar välkommen och presenterar vårens program. Senior Curator Yuvinka Medina presenterar tillsammans Lap-See Lam utställningen Dreamers' Quay, Dreamers' Key. Medina presenterar även Outi Pieskis utställning där Pieski deltar via länk. Osa senast torsdag den 3 februari till kajsa.ponten@bonnierskonsthall.se
Glöm inte skriva vilken tid du önskar komma. Tillhör du en riskgrupp? Kontakta pressansvarig Kajsa Pontén för en privat visning.

Lap-See Lam
Dreamers' Quay, Dreamers' Key

Utställningen Dreamers’ Quay, Dreamers’ Key på Bonniers Konsthall är ett allkonstverk där skuggspel, skulpturer och musik tar besökaren på en resa genom tid, rum och drömmar. Separatutställningen är konstnären Lap-See Lams (f. 1990, Stockholm) hittills mest omfattande och utforskar berättelsen om den kantonesiska diasporan i Sverige.

I arbetet med utställningen har Lam ingått nyskapande samarbeten med industritekniska företag. Hon har producerat en unik 3D-skanning av Kina slott och gjort omfattande studier tillsammans med sinologer såväl som intendenter på Östasiatiska museet, varifrån Bonniers Konsthall har lånat in ett museiföremål till utställningen.

I det nyproducerade verket, Drömmarnas kaj, följer besökare tonåringen A´Yan igenom en tidsportal. Historien för oss via ett storskaligt skuggspel från 1970-talets svenska kinarestaurang tillbaka i tiden till 1700-talet och den rådande tidsanda som präglades av kineseri och de tidiga relationerna mellan Kanton och Sverige. Skuggspelet är Lams variant på en gammal form av visuellt berättande på vilken hon applicerar ny digital teknik såsom avancerad projection mapping; projicering på en yta som skapar en optisk illusion. Lam fascineras av skuggspelet som kom från Kina till Europa i mitten av 1700-talet med återvändande handelsresande, vilket dess franska namn ombres chinoises (kinesiska skuggor) vittnar om.

Verket är en avslutande del i en verkstrilogi som inkluderar Phantom Banquet (2019-2021) och Mother’s Tongue (i samarbete med Wingyee Wu, 2018) som alla rör sig i och kring kinarestaurangen som ett sätt att få grepp om bilden av Kina genom historien. I Phantom Banquet placeras besökaren vid ett uppdukat bord, komplett med ett körsbärsblommande dekorträd, och upplever igenom VR-glasögon digitalt manipulerade visualiseringar av kinarestauranger och ett narrativ om föreställda och metaforiska rum.

Utgångspunkten för dessa verk är ett pågående projekt där Lap-See Lam 3D-dokumenterar interiörerna i välkända traditionella kinarestauranger innan de stänger eller säljs vidare och renoveras. Projektet tog sin början när Lams föräldrar sålde sin restaurang Bamboo Garden i Stockholm. Hennes vilja att bevara en minnesbild av restauranginteriören i kombination med en nyfikenhet att testa 3D-skanning blev början på en process som kom att utvecklas till en arbetsmetod där fokus till stor del ligger i att utforska bilden av Kina i svensk kulturhistoria. Tekniken för 3D-skanning är dock ofullkomlig men skanningarnas fel och brister skapar ett utrymme för Lam att placera miljöerna bortom tid och rum, i en annan dimension.

I utställningen möter vi även drakskeppet Floating Restaurant Sea Palace som byggdes i Shanghai efter kejserliga ritningar och anlände till Sverige 1991. Efter fruktlösa försök övergavs planerna för skeppet som en flytande kinarestaurang och båten lämnades vid Drömmarnas kaj i Göteborg. I dag används den av Gröna Lund som ett spökhus och beskrivs som ”ett skepp från orienten som bär på en uråldrig förbannelse.” Utställningen inkluderar även en ny serie verk, Drömmarnas kaj (Sjungande kockens dräkter), bestående av pappersdräkter som Lam vikt för hand, inspirerade av kinesiska Joss Papers, objekt vikta i paper som ofta bränns upp som offergåvor, och ett urval tidigare verk som neonskulpturen Phantom Banquet Ghost (2019).

I samband med utställningen har Bonniers Konsthall tillsammans med Lenz Press publicerat den första publikationen om Lap-See Lams konstnärskap. Boken är en rikt illustrerad presentation av nya och tidigare verk och innehåller essäer av Mara Lee Gerdén, Svante Helmbaek Tirén, Xiaoyu Weng och Stephanie Cristello.

Lap-See Lam har en masterexamen i fri konst från Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Hon är den senaste vinnaren av Dagens Nyheters prestigefyllda kulturpris, 2021. Förra året valdes Lam till en av Europas 30 mest lovande personer inom konst och kultur av amerikanska Forbes. 2021 nominerades hon också till internationella Future Generations Art Prize. Lam har deltagit i flertalet nationella och internationella utställningar, däribland Luleåbiennalen, (2018); Performa 19, New York, (2019) och Fondation Cartier pour l’art contemporain, Paris, (2019). Lams verk ingår i Moderna Museets samling i Stockholm.

Outi Pieski
Rematriation of a Ládjogahpir—Return to Máttaráhkká
Ládjogahpir rematriašuvdna—Máhccat eatni lusa

Finsk-samiska Outi Pieski har uppmärksammats för sina konstverk som ömsint samspråkar med den samiska kulturen och identiteten. I målningar och storskaliga installationer lyfter hon teman som kretsar kring samernas historia och framtid, ursprungsbefolkningars rättigheter och hållbar utveckling. Pieskis arbeten är knutna till den nordiska naturen och hon betraktar konsten som ett verktyg för att kunna återkoppla till och läka från den samiska tvångsassimileringen.

I flera av sina verk förhåller sig Pieski till den samiska hantverksslöjden duodji där hon återkommer till material som trä, silver och textil. Duodjin trängdes undan i samband med kolonialiseringen men traditionen har fortfarande ett starkt fäste: ”Duodji är ett kollektivt sätt att skapa. Det är vår koppling till varandra, till forna och framtida generationer, och vår koppling till naturen. För mig är duodji en radikal mjukhet som handlar om sårbarhet, uppriktighet, känslighet och gemenskap.” - Outi Pieski

Utställningen på Bonniers Konsthall består av två delar som båda relaterar till det kollektiva sättet att skapa. I konsthallens bibliotek möts besökare av Rising Togheter II / Beavvit II (2019). En textil installation som är inspirerad av en sammankomst av goda vänner iklädda den traditionella samiska dräkten gákti. I den andra installationen utgår Pieski från den traditionella samiska hornmössan, ládjogahpir, för att berätta om samiska kvinnors historia. I sina installationsbaserade verk utgår hon ofta från en kollektiv praktik där hon samarbetar med till exempel konstnärer, forskare och aktivister. Målningar, fotografier och grafiska element i utställningen bygger på en omfattande studie av ládjogahpiren som konstnären gjorde tillsammans med forskaren Eeva-Kristiina Nylander (tidigare Harlin). Berättelsen som mössan lyfter fram vittnar om en kolonialistisk metamorfos. Under kolonialiseringen bannlystes huvudbonaden och tvingades ändras form parallellt med att samhället övergick till en mer patriarkal kultur där kvinnors status försvagades. Idag är ládjogahpiren en symbol för strävan efter samisk kvinnlig emancipation från kolonial- och patriarkal ojämlikhet.

”När ládjogahpiren tillverkas och bärs igen kommer den att omfatta och hysa nya betydelser. I dag kan ládjogahpiren betraktas som en symbol för en ny avkolonialiserad feminism, som för vidare ett meddelande från våra anmödrar. Det finns något särdeles speciellt och mäktigt när samiska kvinnor bär denna huvudbonad i dag. Revitaliseringen av ládjogahpiren är ett steg mot dekolonisering.” Outi Pieski och Eeva-Kristiina Nylander

Bonniers Konsthall var medproducent till Outi Pieskis medverkan på den 13:e Gwangjubiennalen 2021 där en version av utställningen visades. Tack till Nordiska museet som generöst lånat ut två stycken ládjogahpirs till utställningen på Bonniers Konsthall. Producerad med stöd från Frame Contemporary Art Finland.

Outi Pieski (f. 1973) bor och arbetar i Ohcejohka (Utsjoki) och Numminen, Finland. Sedan examen från bildkonstakademin i Helsingfors (2000) har hon ställt ut både nationellt och internationellt, bland annat på Royal Festival Hall, Southbank Centre, London, UK (2017), EMMA – Espoo Museum of Modern Art, Finland (2018), Sami Center for Contemporary Art, Karasjok, Norway (2019), Venedigbiennalen (2019) och Norwegian Sculptors Society, Oslo (2021). År 2020 invigdes ett offentligt verk av konstnären i Stockholm i form av ny entré till Nordiska museet. Pieski har tilldelats flera utmärkelser, bland annat belönades hon med Finlands konstakademis pris (2017) och Finska kulturfondens pris för betydande kulturella bedrifter (2020).

För mer information eller för att boka in en intervju med en av konstnärerna, kontakta Kajsa Pontén
Kajsa.ponten@bonnierskonsthall.se

-

Bonniers Konsthall följer noga utvecklingen av Covid-19. Utifrån Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer räknar vi antalet besökare till utställningarna så att alla ska ha 10 kvm att röra sig på. I konsthallens luftiga lokaler på 900 kvm finns goda möjligheter att hålla avstånd till varandra.

Bild 1. Lap-See Lam, The Chinese Pavilion/ research material (still), 2021. Commissioned by Bonniers Konsthall, Stockholm. Courtesy the artist and Galerie Nordenhake Stockholm/Berlin/Mexico City.
Bild 2. Outi Pieski, Rematriation of a Ládjogahpir – Return to Máttaráhkká / Ládjogahpir rematriašuvdna—Máhccat eatni lusa, 2021. Installation view: Minds Rising, Spirits Tuning, The 13th Gwangju Biennale. Photo: Sang Tae Kim

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Kajsa Pontén

Presskontakt Pressansvarig Kommunikationsansvarig

Bonniers Konsthall
Torsgatan 19
113 90 Stockholm
Sweden