Världen är borta, jag måste bära dig, 2 sep - 1 nov

Världen är borta, jag måste bära dig
2 sep - 1 nov
Konstnärer: Sky Hopinka, Susan Hiller, Bethan Huws, Gala Porras-Kim, Krista Belle Stewart

Pressvisning måndag den 31 augusti kl 9.30, 10.30 och 11.30. Begränsat antal platser vid varje tillfälle.
Osa senast 27 augusti med önskad tid till Kajsa.ponten@bonnierskonsthall.se
Tillhör du en riskgrupp? Hör av dig för att boka en separat tid.

Bonniers Konsthall presenterar stolt utställningen Världen är borta, jag måste bära dig av franskfödda, New York-baserade curator Mathilde Walker-Billaud, vinnare av BKH Curator Award 2020. Genom film, ljud och teckning lyfter de medverkande konstnärerna olika sätt att överföra och ge ljud åt minoritetsspråk världen över. BKH Curator Award är ett pris som syftar till att uppmuntra och skapa utrymme för nya röster inom det curatoriella fältet.

Curatorn har ordet
Utställningen Världen är borta, jag måste bära dig presenterar genom film, installation och teckning olika sätt att överföra och ge en röst åt minoritetsspråk världen över. Utställningstiteln är hämtad från den sista raden i dikten Stora, glödande välvning skriven 1967 av den rumänsktyska författaren och Förintelseöverlevaren Paul Celan. Den gåtfulla versen bjuder in oss att uppleva en brist. I konfrontation med världens ändlighet, ens egna värld, måste poeten vara i dialog med andra och lovar att vara en förmedlare och översättare.

Utställningens kärna handlar om hur man synliggör en verklighet som förskjutits och trängts bort. Med fokus på sällsynta språk, och de grupper som talar dem, presenterar fem konstnärer kritiska och alternativa ljudlandskap. Genom att vara både ett uttrycksmedel och ett arkiv, blir rösten här något mer än bara ett kommunikationsverktyg: den blir också ett redskap för att motarbeta förlust och kulturell utradering.

I sina uppmärksammade videoverk The Last Silent Film och Lost and Found skapar Susan Hiller ett collage av sällsynta språk hämtade från olika etnografiska inspelningar. Genom att förstärka de språk som har glömts bort i europeiska språkforskares och antropologers arkiv, skapar hennes ljudbaserade verk en plattform för människor som talar minoritetsspråk.

Sky Hopinka och Krista Belle Stewart belyser bristerna iden etnografiska forskningens sätt att samla in och bearbeta material genom att återvända till ljudarkiv av traditionella sånger som funnits hos deras egna familjer och samhällen.I den platsspecifika installationen Potato Gardens Band använder Stewart en vaxcylinder-ljudinspelning där hennes mormors mor Terese Kaimetko sjunger på syilx, ett språk talat av urbefolkningen på norra Stillahavskusten. Konstnären återtar rösten som ett personligt arkiv och kulturellt arvegods. Hopinkas film Jáaji Approx. skildrar hans distanserade men personliga relation till fadern Mike Hopinkas Ho-Chunk-kultur, en urbefolkning som lever i Mellanvästern i USA.

Utställningen visar ytterligare två videoverk av Hopinka – Wawa och Anti-Objects, or Space Without Path or Boundary – där han översätter sin egen kunskap om Cinuk Wawa, ett återupplivat kreolskt språk som talas i nordvästra Nordamerika. Hår låter han ursprungsspråket bli till ett rum av relationer och samtal. På samma sätt ger Gala Porras-Kim ett förlorat språk existens genom deras tungljud. I projektet Whistling and Language Transfiguration använder Porras-Kim sina teckningar och notationer som kunskapsbaserade verktyg för att översätta det visslande språket zapotekiska som talas i Mexico. Konstnären påvisar visslingens kulturella och politiska betydelse för urbefolkningen i Oaxaca-området som bott där i mer än 2500 år.

I Singing for the Sea dokumenterar den walesiska konstnären Bethan Huws en musikalisk performance med åtta bulgariska kvinnor – kända som Bistrista Babi eller Bistritsa Grandmothers – vid Nordsjökusten i England. Med sin polyfona sång – vars klang stiger och sjunker likt vågorna – synliggör de europeiska kvinnornas röster närvaron av europeiska grannar bortom havet, inklusive det walesiska samhällets existens inom det brittiska territoriet. Huws ljudbild fungerar som en metafor för en relation i ständig spänning, ett korus av världar som samtalar och samexisterar med varandra.

Konstverken i Världen är borta, jag måste bära dig berättar om det starka förhållandet mellan språk, kropp och plats, och ger egenmakt åt själva ljuden som har tystats men som fortfarande genljuder i länder runt om i världen.

Om BKH Curator Award
Vinnaren av BKH Curator Award 2020 är Mathilde Walker-Billaud med sin utställning Världen är borta, jag måste bära dig. Mathilde Walker-Billaud, ursprungligen från Frankrike, nu verksam i New York, där hon nyligen examinerades från Center of Curatorial Studies, Bard Collage. De tre andra finalisterna var Eliel Jones, Liudmila Kirsanova och Sophie Rose. Juryn bestod av Elena Filipovic, Omar Kholeif och Magnus af Petersens.

Juryns motivering:
”Juryn bedömde att Mathilde Walker-Billauds förslag presenterade en utställning som utlovar att vara visuellt övertygande, med ingående research och en reaktion på några av vår tids viktigaste frågeställningar. Framför allt hur teknologier avslöjar och döljer sig, samt visar på mekanismerna för hur konst kan representera en möjlig framtida verklighet. Detta genom en omsorgsfull undersökning av språkpolitik och hur språkutrotning är en större metafor för förlust, kulturell utplåning och hur vi hanterar olikheter. Walker-Billaud för i sin utställning samman konstnärer från flera generationer som i samtala; ger plats åt nya röster som formar morgondagens visualitetskanon.”

BKH Curator Award presenteras med stöd av Eljest.