​Det finns liv i äldreomsorgen!

Vad associerar du med ordet äldreomsorg?

Tristess? Depression? Ångest? Död?

Idag präglas mediebilden av svensk äldreomsorg av en slags hopplöshetskänsla där den ena berättelsen är mer fruktansvärd en den andra. Det är lätt att få en känsla av man inte vill bli gammal och definitivt inte tvingas bo på ett äldreboende.

Runt omkring mig sitter chefer från alla våra äldreomsorgsverksamheter. De och jag har många andra bilder, upplevelser som inte pryder kvällstidningarnas löpsedlar men bilder som skapats av att varje arbetsdag möta de äldre personer som får hjälp utav äldreomsorgen.

Tillsammans skapar de ett färgsprakande kollage där det visserligen också ryms känslor av sorg, ensamhet och död men som till stor del kännetecknas av liv, gemenskap och glädje.

En av många bilder som dyker upp på min egen näthinna är en bild av Anders, som jag träffade för två veckor sedan på Sofiagården i Stockholm. Anders verkar inledningsvis bekräfta den mediala bilden, han är arg och upprörd och muttrar ilsket om olika saker han är irriterad på. Så kommer undersköterskan Christell in i rummet; "kan vi inte titta lite på musikinstrumenten på väggen här borta, jag vet ju att du spelat många instrument och har mycket att lära mig". Anders tystnar, följer med till korridoren som inte alls är steril och institutionsaktig utan istället fylld med olika minnesöar, varav en innehåller just musikinstrument. Anders berättar om instrumenten med allt ivrigare röst. Han har många minnen och mycket att berätta. Så går de tillbaka till dagrummet och Christell lämnar rummet. En liten stund är det tyst men så hör vi hur en sång stiger ut från rummet. Det är Anders som uppfylld av musikminnen börjat sjunga och det smittar, för snart är det flera som stämmer i och det går inte att ta miste på att det är livsglädje som fyller både dagrummet och korridoren utanför.

I våra verksamheter målas varje dag bilder med livets färger, möten som på ytan kanske kan kännas väldigt anspråkslösa men innehåller mycket av det som är viktigast i livet. Det kan handla om att ha någon att hålla i handen vid livets slut, lika mycket som en större gemensam samling där många deltar. Gemensamt är att det skapar livskvalitet och en upplevelse av att livet är värt att leva ända till dödsögonblicket.

Ännu finns det mycket liv i äldreomsorgen, kom gärna och gör ett eget besök!

/Louise Gehandler
Verksamhetsutvecklare Äldreomsorg & Hospice
Bräcke diakoni