Simma snabbt och långt

Att jämföra sig med andra verkar vara en mänsklig gen med ett tydligt dominant anlag som slår igenom allt och alla. Ändå vet vi att det varken gagnar oss eller andra. Antingen ser vi ner på eller upp till någon. Antingen känner vi oss bättre eller sämre. I sommar har återigen dam- och herrfotboll jämförts vilket jag aldrig riktigt förstått vitsen med.

Ett av de mest hämmande fenomen som finns är jämförelsen. Ändå kan vi inte låta bli. Vi jämför oss med andra, våra prestationer, status, framgång, karriär och lycka. Uppvärderar och nedvärderar. Vilket vi än väljer gör det oss oftast olyckliga. Det får oss att hamna utanför oss själva och lägga fokus på någon vi inte kan påverka. Vi mår varken bra eller presterar väl. Vi glömmer att vi alla har en så stor mängd variationer och olika förutsättningar att det inte ens är möjligt att jämföra med någon annan.

För snart tio år sedan kom boken ”Sluta jämföra dig med andra. Våga vara dig själv” skriven av Jana Söderberg. Det är viktigt att acceptera att vi är olika och att den enda du kan och får förändra är dig själv, skriver hon i det första kapitlet.

Ändå började jag en småvarm sommardag i juli att just jämföra, inte två personer egentligen, utan mer två prestationer.

Sarah vår svenska simdrottning tog VM-guld på 100 m fjärilsim genom att vinna finalen på nya mästerskapsrekordet 55,53. Samma dag simmade sjuåriga Maya 300 m i det svala halländska havsvattnet och tog silvermärket. Före sommaren klarade hon att simma 25 meter…

Jag började genast fundera på och jämföra deras prestationer och insåg lika snabbt att det är en omöjlighet. Deras prestationer är stora och sker i vitt skilda världar. De är helt olika personer och muskelmassor som båda gjort fantastiska prestationer, utvecklats enormt och besegrat sig själva. Genen slog ändå igenom och jag gjorde ett försök till jämförelse. Och misslyckades. Sarah och Maya lyckades med råge.

Vi vill gärna jämföra och samtidigt är vi unika med ett DNA som är vårt eget och ingen annans. Sarah och Maya har inte jämfört sig med varandra. Ingen vet ens om att den andra finns utan de har bara helt och fullt fokuserat på sin simning och sett och känt hur orken ökat och krafterna räckt längre än tidigare. Och snabbare.

Sarah tog fler medaljer i VM och slog ett tag världsrekord var och varannan dag. Maya tog innan sommarens simskola slutade även kandidaten och har utvecklats kometmässigt troligen med viss medryckande inspiration av sin, ett par år äldre, kusin Amanda som susar fram i vattnet. Vi kan inspireras av hur andra gör och lyckas i simskolan, på jobbet, i sina relationer. Kan jag lära mig något? Den frågan gör oss nyfikna och då har man inte tid till jämförelsen. Att inspireras är en välsignelse. Att jämföra oss med andra är dess motsats. Vi kan bara förändra en människa och det är oss själva. Hur svårt kan det va´?!

Agneta Glemme