Vi tar en paus

Är det naivt att tro att vi fortfarande är ett humanitärt och medmänskligt samhälle? Det är i alla fall naivt att tro att vi värnar asylrätten och att alla människor är lika mycket värda? Ni blev nämligen för många och då gäller inte några konventioner om mänskliga rättigheter. Kan vi bli för många som vet vad frihet är? Ja tydligen!

Ett nytt år där Sverige stängt dörren och kastat bort nyckeln för människor som behöver vårt skydd. Det är så oerhört naivt att tro att du som kommer från en bergsby i Afghanistan skulle ha papper med dig om du försöker komma till Sverige! Ingen får några papper där! Så tack och adjö! För dig står inte ens dörren på glänt!

Du sätter ditt barn i gummibåten fast du vet att nästan 4000 dött förra året på den resa där du nu skall riskera just ditt barns liv. Du vet också att hela Europa blivit en fästning som inte vill släppa in dig. Men du gör det ändå och vi som byggt denna fästning har vi glömt vad humanitet är? Ja tydligen! Och vad var det han skrev? Humanitet är valet att ta ansvar fast du inte måste och fast det kanske innebär en kostnad. Oavsett om du gör det valet eller inte formar det dig som människa.

Vi var tvungna att ta en paus i flyktingmottagandet. Har vi inte gjort tillräckligt i landet där vi köpte julklappar för 75 miljarder. ”Så djupt oetiskt och okristligt” skriver Anna Österberg, Bräcke diakonis präst. Vi borde skämmas. Men det tror jag inte det är så många som gör. Men kanske också kriget tar en paus? Jag får sluta bomba och svälta ut mitt folk nu när de inte har någonstans att fly tänker kanske Assad? Och snälla IS ni behöver väl inte skära halsen av riktigt så många som ni gör idag?

Världens äldsta fråga? Skall jag ta vara på min broder? undrar Alf Svensson i en debattartikel. Nej inte just nu, vi har nämligen tagit en paus även när det gäller medmänsklighet. Ni blev för många som krävde detta och då måste vi ändra lite på våra värderingar.

”Man bör kalla saker och ting vid dess rätta namn”, skriver Olof Palme i sitt berömda jultal 1972 där han fördömer bombningarna i Vietnam. Det är en form av tortyr. Det man gör är att plåga människor, plåga en nation till underkastelse och därför är bombningarna ett illdåd. Det finns många i den moderna historien där våldet har triumferat. De förbinds ofta med ett namn; Babij Jar, Lidice, Treblinka… Idag tror jag kan vi lägga till fler namn; Raqqa, Madaya, Mosul. Han fortsätter: ”Men eftervärldens dom fallit hård över dem som burit ansvaret”.

Men det gäller ju inte oss. Vi tog ju ansvar den där regniga varma hösten 2015 när vansinnet i Mellanöstern och andra länder eskalerade. Sedan tog vi en paus. Får se hur länge den varar? Väldigtlänge, tror jag.

Men alla ni som jag haft förmånen att lära känna under de här tre åren med asylsökande. Ni som inte har en tanke på att ta en paus ger mig hopp. Och det tackar jag er innerligt för!

Judi: det var nog bra att du tappade dina glasögon så du slipper se det som händer nu!

/Eva Öfwerman, verksamhetschef