Livräddaren som exploderade - dödsolycka sätter fokus på bortglömt ansvar för trycksatta brandsläckare

En ung kvinna har enligt den tanzaniska dagstidningen The Tanzania Times omkommit efter att en äldre kolsyresläckare exploderat. Det som är konstruerat för att rädda liv förvandlades till ett föremål med dödlig kraft. Händelsen väcker nu frågor om hur trycksatta brandsläckare hanteras, kontrolleras och tas ur bruk.

- Det är djupt tragiskt när en ung människa mister livet i en olycka kopplad till en produkt som i grunden är avsedd att rädda liv. Det gör ont att konstatera att den här typen av händelse i många fall är möjlig att förebygga genom rätt kunskap, tydliga rutiner och återkommande kontroller, säger Henrik Wahlström, VD på Brandfast Sverige AB.

Kolsyresläckare - eller koldioxidsläckare - skiljer sig från många andra typer av brandsläckare genom att de innehåller koldioxid under mycket högt tryck. Det är denna egenskap som gör dem effektiva mot exempelvis bränder i elektrisk utrustning, men det innebär också att de klassas som tryckkärl.

Trycksatt utrustning med inneboende risk

Kolsyresläckare, eller koldioxidsläckare, innehåller koldioxid under mycket högt tryck. Det är denna egenskap som gör dem effektiva mot exempelvis bränder i elektrisk utrustning. Samtidigt innebär det att de klassas som tryckkärl. Ett trycksatt kärl lagrar energi. Om en ventil skadas eller lossnar okontrollerat kan den frigjorda kraften bli betydande. I värsta fall kan metallkomponenter kastas iväg med hög hastighet.

I den aktuella olyckan rapporteras flera samverkande riskfaktorer: släckaren uppges ha varit äldre, information om dess status saknades och den hanterades utan kännedom om hur trycksatta kärl ska behandlas. Experter beskriver att mekanisk påverkan mot ventil eller topp på en trycksatt koldioxidflaska kan få allvarliga konsekvenser om flaskan inte är tömd och trycklös.

Tio år utan kontroll - sedan stopp

I Sverige omfattas kolsyresläckare av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:11) om säker användning av arbetsutrustning och trycksatta anordningar.

En bärbar brandsläckare med koldioxid får användas i högst tio år utan att ha genomgått återkommande kontroll. Vid sådan kontroll ska ett godkänt kontrollorgan genomföra in- och utvändig undersökning, tryckprovning samt kontroll av säkerhetsutrustning. Släckaren ska därefter märkas med uppgifter om vem som utfört kontrollen och när.

Utöver detta rekommenderas årlig tillsyn och underhåll enligt svensk standard SS 3656, vanligtvis utförd av certifierad brandsäkerhetstekniker.

- Ålder i sig behöver inte vara ett problem, men en äldre släckare utan dokumenterad kontrollhistorik är en tydlig varningssignal. Korrosion, slitage eller tidigare skador syns inte alltid utvändigt. Därför är återkommande kontroll och korrekt märkning helt avgörande för att kunna bedöma om utrustningen är säker att använda eller ens hantera, säger Henrik Wahlström.

En säkerhetsprodukt som ofta glöms bort

Brandsläckare är en del av det grundläggande brandskyddet i arbetsplatser, offentliga miljöer och fastigheter. Samtidigt är det en utrustning som sällan uppmärksammas, så länge den inte behöver användas.

Brister som ofta uppmärksammas i branschen rör exempelvis:

• Avsaknad av dokumenterad servicehistorik
  
  
• Utebliven lagstadgad återkommande kontroll
  
  
• Otydlig eller saknad märkning
  
  
• Släckare som tas ur drift utan att tömmas korrekt
  
  
• Hantering av obehöriga vid demontering eller skrotning
  
  

En äldre brandsläckare som inte längre används kan fortfarande vara fullt trycksatt. Utan rätt kunskap och utrustning kan försök att öppna eller demontera den innebära betydande risker.

Från installation till destruktion

En brandsläckares säkerhet är beroende av hela kedjan. Från installation och löpande underhåll till korrekt omhändertagande när den tas ur bruk. Certifierad service innebär bland annat kontroll av slitage och skador, uppföljning av tillverkarinformation samt säker hantering vid tömning och destruktion.

Olyckan aktualiserar en större fråga: hur säkerställs att säkerhetsutrustning förblir säker över
tid?

– När säkerhetsutrustning inte längre hanteras enligt gällande regelverk kan den i stället bli en arbetsmiljörisk. Det är en paradox att något som är tänkt att skydda liv i värsta fall kan orsaka allvarliga skador om rutinerna brister. Därför behöver kunskapen om trycksatta anordningar finnas hela vägen ut i verksamheterna, säger Henrik Wahlström.