Skottskador i Sverige: Fler dör innan sjukhus -utbildning kan rädda liv

Skottskador i Sverige har ökat och dödligheten är hög, ofta på grund av kraftig blödning. Det dödliga skjutvapenvåldet har mer än fördubblats sedan 2011. Forskning från Karolinska Institutet visar att tidiga insatser kan rädda liv. Att veta hur man bedömer och stoppar blödning kan göra skillnaden innan ambulansen anländer.

Fler dör av blödning -kunskap kan rädda liv!

Under de senaste tio åren har det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige mer än fördubblats. Det visar en doktorsavhandling från Karolinska Institutet, där läkaren och doktoranden Karolina Nyberger har studerat skademönster vid skottskador med särskilt fokus på blödning och kärlskador.

- En av sex patienter avlider inom 30 dagar efter sin skottskada, och majoriteten dör redan inom en timme, ofta till följd av kraftig blödning eller traumatisk hjärnskada, säger Karolina Nyberger, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
Hon framhåller att fler dör innan de hinner nå sjukhus, vilket tyder på att våldet blivit mer dödligt.

Avhandlingen visar att ben, armar och buk är de vanligaste skadelokalisationerna vid skjutvapenvåld, och att kärlskador är starkt kopplade till hög dödlighet,särskilt i huvud, hals och bröstkorg.

Nybergers forskning betonar behovet av snabba insatser och tidig blödningskontroll, något som inte bara är sjukvårdens ansvar. Även civila kan rädda liv om de vet hur man agerar.

“Kunskap är skillnaden mellan liv och död”

En av dem som utbildar civila i att hantera kraftiga blödningar är Gillis Nordin, instruktör i utbildningen Stop the Bleed hos Brandfast Sverige AB.

-Vid en kraftig blödning kan en människa förlora medvetandet inom minuter. Den som står bredvid kan vara den enda chansen till överlevnad. Att veta hur man bedömer och stoppar en blödning är inte sjukvård, det är livräddning. säger Gillis Nordin.

Utbildningar som Stop the Bleed lär ut hur man identifierar livshotande blödningar och använder tryckförband och tourniquet (avsnörande förband). Liknande moment finns även i svenska HLR-rådets kursplan i första hjälpen men Stop the Bleed fokuserar särskilt på penetrerande våld, såsom skottskador, knivskador och olyckor i arbetsmiljöer.

Bedömning av blödning

När du hanterar en kraftig blödning är det viktigt att snabbt bedöma ursprung, intensitet och volym. Denna bedömning avgör om blödningen är livshotande och vilken åtgärd som behövs. Manuellt direkt tryck, tryckförband eller tourniquet.

1. Ursprung: Identifiera var blödningen kommer ifrån. Är det en arm, ett ben, buken eller bröstkorgen? Blödning från stora kärl, särskilt i buken, bröstet eller halsen, är oftast mest livshotande.

2. Intensitet/flöde: Bedöm hur blodet rinner: sprutar det pulserande (artärblödning) eller rinner det jämnt (venblödning)? Pulserande blodflöde är ett tecken på allvarlig blödning.

3. Volym: Bedöm hur mycket blod som förlorats. En tumregel är att en mattallrik motsvarar ungefär 1 dl blod. Mer än 1 dl blodförlust kan redan vara livshotande på en vuxen, särskilt om blödningen fortsätter.

Steg för steg - så stoppar du en kraftig blödning

1. Bedöm situationen
   - Säkerställ att platsen är trygg.
   
2. Stoppa blödningen
   - Tryck direkt mot såret med händerna, en trasa eller det du har tillgängligt. Ropa på någon att larma 112! Manuellt tryck kan användas överallt på kroppen.
   - Applicera tryckförband så snart du kan.
   - Om blödningen inte avtar måste du sätta en tourniquet (avsnörande förband) ca 5 cm ovanför skadan, mellan såret och hjärtat. Dra åt tills blödningen upphör.
   
3. Övervaka personen
   - Larma 112 om det inte redan är gjort. Använd 112-appen för exakt positionering.
   - Håll personen varm, stilla och lugn men i ett vaket tillstånd.
   - Var beredd på att börja HLR om personen tappar medvetandet och får onormal andning eller sluta andas.

Kraftig blödning kan leda till livshotande cirkulationssvikt

När kroppen förlorar mycket blod sjunker blodtrycket snabbt, och syret når inte längre vitala organ. Det kan leda till:

• Blek och kall hud
• Snabb, svag puls
• Yrsel och oro
• Snabb andning
• Medvetslöshet

Dessa symtom tyder på cirkulationssvikt, ett livshotande tillstånd som kräver omedelbara åtgärder. Ju snabbare blödningen stoppas, desto större chans till överlevnad.

Så här applicerar du en tourniquet, steg för steg

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) säger att utrustning för blödningskontroll, såsom tryckförband och tourniquet, är en viktig del i såväl beredskap som vardaglig första hjälpen. För att kunna rädda fler liv krävs det att blödningen stoppas innan ambulanspersonal är på plats. Här är tourniquet en nyckelspelare.

En tourniquet är endast korrekt att använda när tryckförband och manuellt tryck inte räcker. Felaktigt eller för tidigt användande kan ha risker. Vid placering över led (exempelvis axel/höft) är det svårt att få effektivt avsnörande tryck, där används andra tekniker som tamponering och tryckförband.

1. Applicera tourniquet
   - Placera tourniquet på arm eller ben ca 5 cm ovanför skada, mellan såret och hjärtat. Om detta infaller på knäskål eller armbåge, applicera ovanför.
   - Om möjligt, placera den på bar hud eller tunn klädsel, ta bort täta kläder kring området.

2. Vrid
   - Dra åt tourniquet tills blödningen upphör, eller tills du märker att blodflödet stoppats (ingen pulsering, inget sprutande blod).
   - Om modellen har en spak eller ratt, vrid spaken tills den är fastlåst.

3. Säkra
   - Fäst spaken eller rattens läge så att den inte lossnar av sig själv.
   

4. Tid/övervakning
   - Notera den exakta tiden för applicering. När vårdpersonal tar över måste de veta hur länge tourniquet suttit.
   - En tourniquet får sitta tills vidare vård tar över, men risker ökar med tiden. Ju längre tid, desto större risk för vävnadsskada.
   - Håll personen varm, lugn och vaken. Ring 112 och förbered för transport.

En samhällsutmaning, men också en möjlighet

Karolina Nybergers forskning visar tydligt att tidig blödningskontroll räddar liv.
Men den visar också att fler måste våga och kunna ingripa innan sjukvården tar över.

-Vi kan inte förhindra alla skador, men vi kan se till att fler människor vet vad de ska göra när olyckan är framme. Det är kunskap som gör skillnaden mellan liv och död, säger Gillis Nordin.