Ungefär ett decennium efter att kolhydratskräcken var som värst har brödet, som stod i dess värsta skottglugg inte bara tagit sig tillbaka, utan står idag starkare än nånsin. Påståendet att bröd är en naturlig del av vardagskosten har den högsta siffran -54 procent - sedan undersökningens start 2012 med en ökning med 20 procentenheter sedan 2016.
Utbudet av tips och tricks kring hur svenskarna kan ”äta sig friskare”, ”bli mer hälsosamma” eller ”äta mindre kolhydrater för att gå ner i vikt” är stort så här i januari. Tyvärr blir det ofta fel. Råden är i många fall starkt förenklade och ibland även direkt felaktiga när man jämför dem med aktuell forskning kring hälsosam mat. I stället leder de till ökad förvirring och, i värsta fall, ohälsa.
Matoron minskar, fler vill äta fullkorn och begreppet nyttig mat förknippas med vad den inte innehåller. Brödinstitutets årliga undersökning, nu med fem år på nacken, visar att oron för att äta för mycket av socker, kolhydrater och fett har halverats. Den största minskningen har skett det senaste året. Samtidigt väljer nästan hälften av Sveriges befolkning "fritt-från"-produkter.
Matvanorna har en dominerande roll för vår hälsa och fullkorn klassas nu som den enskilda kostfaktor som har störst betydelse för folkhälsan. Det finns idag vetenskaplig enighet kring att fullkorn förebygger flera av vår stora levnadsvanesjukdomar. Ändå äter 9 av 10 för lite fullkorn samtidigt som mer än hälften nu tycker att fullkorn är viktigast vid val av bröd.
I djungeln av tips och råd från alla möjliga mer eller mindre underbyggda källor är det inte alltid lätt att veta vad som stämmer om sambandet mellan bröd, mat och hälsa. Här nedanför listar Maria Sitell, dietist och talesperson på Brödinstitutet, några vanliga myter om bröd.
Bröd är ett av våra mest klimatsmarta livsmedel, något som få känner till. Bara 24 procent instämmer i påståendet att bröd är klimatsmart och endast 2 procent handlar bröd av samma anledning. Det visar nya siffror från Brödinstitutet.
Nu lanserar Brödinstitutet en bakteriemacka för att uppmärksamma att fullkornet i bröd är viktigt för en god tarmhälsa och ett friskare liv. Den består av fullkornsbröd med goda pålägg – och en bakterieodling på toppen. Mackan har skapats av Brödinstitutet tillsammans med bagaren Jesper Långström och matbloggaren Sofie Lundberg och finns nu att beställa via appen Wolt.
Smörgåsen seglar upp som egen maträtt vid huvudmåltiderna lunch och middag även om mackan är mest populär vid frukosten. Inte minst ungdomar ser mackan som ett bekvämt och gott alternativ till lunch eller middag. Var fjärde person äter en macka till lunch en dag i veckan och var fjärde äter det till middag lika ofta. Det visar en undersökning som Brödinstitutet har gjort med hjälp av United Minds.
Idag firas internationella ozondagen, en hyllning till Montrealavtalet som utformades för att skydda ozonskiktet. Brödinstitutet tar därför tillfället i akt att lyfta frågan om klimatsmart konsumtion. Med en matig macka till lunch kan du minska måltidens klimatbelastning med nära 90 procent.
Intresset för våra traditionella nordiska bröd växer, särskilt om de fått en hälsosam uppdatering enliget Årets Bagare Adam Söderström. Det stämmer väl med det ökade intresset för den nordiska maten som ger hälsoeffekter liknande medelhavskosten.
– Nyttan av att äta bröd måste vägas mot riskerna med akrylamid och då vinner nyttan, säger Catarina Bennetoft, Brödinstitutet. De bröd som innehåller råg och mycket fullkorn har ett högt värde för vår hälsa, trots att de samtidigt innehåller högre halt akrylamid.
Hela 45 procent av svenskarna anser att innehållet av fibrer är viktigt när de väljer bröd. Det är en ökning med 14 procent jämfört med föregående år. Det konstaterar Brödinstitutet i sin senaste undersökning.
