Ungefär ett decennium efter att kolhydratskräcken var som värst har brödet, som stod i dess värsta skottglugg inte bara tagit sig tillbaka, utan står idag starkare än nånsin. Påståendet att bröd är en naturlig del av vardagskosten har den högsta siffran -54 procent - sedan undersökningens start 2012 med en ökning med 20 procentenheter sedan 2016.
Brödets popularitet stiger, fullkorn ökar i popularitet, mer än hälften vill ändra sina matvanor för hälsans skull samtidigt som det finns ett skifte i synen på kolhydrater. Det är några av resultaten i Brödinstitutets mer än 10-åriga årliga opinionsundersökning som presenteras på torsdagens webbinarium den 6 mars kl 14:00,
Att knäckemackor kan ersätta lagade måltider är nu bevisat. I alla fall om man ska utgå från intresset och variationen på inskickade förslag till Brödinstitutets Knäckemacketävling som avgjordes i samband med Knäckebrödets dag förra veckan.
Brödinstitutets arbete med att förbättra folkhälsan har resulterat i tre priser på två veckor med filmserien Det torra livet på Brödinstitutet, en semidokumentär med stor portion självdistans. Att vinna Sveriges och Nordens bästa kampanj i sociala medier visar hur Brödinstitutet tydligt når ut i syfte att förbättra matvanor och därmed folkhälsan.
Brödinstitutets kampanj Det torra livet på Brödinstitutet, bestående av en kort fejkdokumentär och bröd-memes, har hittills setts över 10 miljoner gånger, skapat ett stort engagemang och ökat både kunskapen och viljan att äta mer fullkornsbröd hos unga vuxna. Med en rejäl portion självdistans och humor nådde Brödinstitutet fram.
Äntligen svart på vitt om hur 6–8 skivor bröd om dagen står sig i en tid där matvanor och matproduktion står i fokus för ökad hälsa och hållbarhet. Snabbversionen lyder att den står sig mycket väl och helst med fullkorn. Här finns fakta om kaloriinnehåll och hur mycket socker, salt, protein, vitaminer, mineraler och kolhydrater bröd egentligen innehåller.
De flesta, ungdomar och unga vuxna i synnerhet, äter alldeles för lite fullkorn och över 70 procent känner inte ens till att fullkorn bara finns i spannmålsprodukter. Då fullkorn förebygger våra stora folksjukdomar mest av alla kostfaktorer, parallellt med att ohälsan kryper nedåt i åldrarna, vill Brödinstitutet ändra på attityden till fullkornsbröd hos yngre vuxna.
På den till namnet hälsoinriktade 'Allt för Hälsan' på Stockholmsmässan var det svårt att värja sig mot allt ruffel och båg kring sambandet mellan mat och hälsa. Forskningen får idag anses vara mycket överens om vad som är bra mat för både hälsa och miljö. På Allt om Hälsan samlades många av dem som inte väljer den vägen. Här presenterar jag några av de värsta.
Utbudet av tips och tricks kring hur svenskarna kan ”äta sig friskare”, ”bli mer hälsosamma” eller ”äta mindre kolhydrater för att gå ner i vikt” är stort så här i januari. Tyvärr blir det ofta fel. Råden är i många fall starkt förenklade och ibland även direkt felaktiga när man jämför dem med aktuell forskning kring hälsosam mat. I stället leder de till ökad förvirring och, i värsta fall, ohälsa.
I djungeln av tips och råd från alla möjliga mer eller mindre underbyggda källor är det inte alltid lätt att veta vad som stämmer om sambandet mellan bröd, mat och hälsa. Här nedanför listar Maria Sitell, dietist och talesperson på Brödinstitutet, några vanliga myter om bröd.
Bröd är ett av våra mest klimatsmarta livsmedel, något som få känner till. Bara 24 procent instämmer i påståendet att bröd är klimatsmart och endast 2 procent handlar bröd av samma anledning. Det visar nya siffror från Brödinstitutet.
Smörgåsen seglar upp som egen maträtt vid huvudmåltiderna lunch och middag även om mackan är mest populär vid frukosten. Inte minst ungdomar ser mackan som ett bekvämt och gott alternativ till lunch eller middag. Var fjärde person äter en macka till lunch en dag i veckan och var fjärde äter det till middag lika ofta. Det visar en undersökning som Brödinstitutet har gjort med hjälp av United Minds.
– Nyttan av att äta bröd måste vägas mot riskerna med akrylamid och då vinner nyttan, säger Catarina Bennetoft, Brödinstitutet. De bröd som innehåller råg och mycket fullkorn har ett högt värde för vår hälsa, trots att de samtidigt innehåller högre halt akrylamid.
Hela 45 procent av svenskarna anser att innehållet av fibrer är viktigt när de väljer bröd. Det är en ökning med 14 procent jämfört med föregående år. Det konstaterar Brödinstitutet i sin senaste undersökning.
En ny undersökning visar att de som tränar mycket väljer att äta bröd ofta. Bröd ger snabb energi och det ger i sin tur snabb återhämtning. Av de som tränar 5-7 ggr per vecka äter 79,2 procent bröd fem gånger per vecka. Träning, mat och återhämtning är en aktuell fråga nu när sommarens fotbolls-EM med damlandslaget drar igång.
Surdegsbrödet har fått en egen dag och är väl värt att fira! Surdeg är en gammal jäsmetod som kräver lite längre tid. Surdegen ökar kroppens upptag av viktiga mineraler som järn, magnesium, zink m.fl. Dessutom ger surdegen brödet en speciell smakkaraktär och ett spännande, segt tuggmotstånd.
Vilka är våra bästa barndomsmackor? I en undersökning bland 1000 personer ser vi att det skiljer sig en del mellan generationerna, men prickigkorvmackan står än högt i kurs. För att vi ska få i oss bra med energi och viktiga mineraler som järn, kommer också lite tips till goda sportlovsmackor, perfekta att ta med sig ut i skid- och pulkabacken.
Populärast på julbordet är skinkmackan enligt en nygjord kartläggning. Även vörtbrödet ligger i topp-tre när svenskarna svarade på vad de förknippar med julen. Vörtbrödet är typisk svenskt och har anor 400 år bak i tiden.