Ungefär ett decennium efter att kolhydratskräcken var som värst har brödet, som stod i dess värsta skottglugg inte bara tagit sig tillbaka, utan står idag starkare än nånsin. Påståendet att bröd är en naturlig del av vardagskosten har den högsta siffran -54 procent - sedan undersökningens start 2012 med en ökning med 20 procentenheter sedan 2016.
Brödets popularitet stiger, fullkorn ökar i popularitet, mer än hälften vill ändra sina matvanor för hälsans skull samtidigt som det finns ett skifte i synen på kolhydrater. Det är några av resultaten i Brödinstitutets mer än 10-åriga årliga opinionsundersökning som presenteras på torsdagens webbinarium den 6 mars kl 14:00,
Att knäckemackor kan ersätta lagade måltider är nu bevisat. I alla fall om man ska utgå från intresset och variationen på inskickade förslag till Brödinstitutets Knäckemacketävling som avgjordes i samband med Knäckebrödets dag förra veckan.
Kostråd baserade på personliga upplevelser, kolhydratsnåla kakor fulla med kalorier, konspirationsteorier om livsmedels- och läkemedelsindustrin, medicinska påståenden på tunn is och hälsotips från naturläkare i fängelse. Ett besök på mässan Allt för Hälsan överraskar alltid!
Den positiva attityden till bröd ökar, fler äter bröd varje dag och mackor som måltid har stigit markant. Det finns också en växande uppfattning om brödets praktiska värde i vardagen. Allt fler ser bröd som en tidsbesparande lösning samtidigt som det är det mest populära sättet att äta fullkorn på. Det visar Brödtermometern, Brödinstitutets årliga opinionsundersökning.
Brödinstitutets arbete med att förbättra folkhälsan har resulterat i tre priser på två veckor med filmserien Det torra livet på Brödinstitutet, en semidokumentär med stor portion självdistans. Att vinna Sveriges och Nordens bästa kampanj i sociala medier visar hur Brödinstitutet tydligt når ut i syfte att förbättra matvanor och därmed folkhälsan.
Brödinstitutets kampanj Det torra livet på Brödinstitutet, bestående av en kort fejkdokumentär och bröd-memes, har hittills setts över 10 miljoner gånger, skapat ett stort engagemang och ökat både kunskapen och viljan att äta mer fullkornsbröd hos unga vuxna. Med en rejäl portion självdistans och humor nådde Brödinstitutet fram.
Många kan tycka att stenmalet låter mer nyttigt, men det är bara en metod för att krossa kärnorna. Den stora och betydelsefulla hälsoskillnaden ligger i stället i om du väljer ett siktat mjöl eller ett fullkornsmjöl. Fullkorn, oavsett om det är malet, krossat eller helt förebygger ohälsa mest av all mat.
De flesta, ungdomar och unga vuxna i synnerhet, äter alldeles för lite fullkorn och över 70 procent känner inte ens till att fullkorn bara finns i spannmålsprodukter. Då fullkorn förebygger våra stora folksjukdomar mest av alla kostfaktorer, parallellt med att ohälsan kryper nedåt i åldrarna, vill Brödinstitutet ändra på attityden till fullkornsbröd hos yngre vuxna.
Är det rimligt att klaga över bilringar runt midjan när det pågår en akut klimatkris och krig i närområdet? Vilken betydelse och roll har den personliga hälsan i tider av kris? Välkommen till ett digital samtal om konsekvenserna av, och utmaningarna med, att övervikt och fetma ökar.
Utbudet av tips och tricks kring hur svenskarna kan ”äta sig friskare”, ”bli mer hälsosamma” eller ”äta mindre kolhydrater för att gå ner i vikt” är stort så här i januari. Tyvärr blir det ofta fel. Råden är i många fall starkt förenklade och ibland även direkt felaktiga när man jämför dem med aktuell forskning kring hälsosam mat. I stället leder de till ökad förvirring och, i värsta fall, ohälsa.
Tisdagen den 16 november firas INTERNATIONELLA FULLKORNSDAGEN. Brödinstitutets årliga opinionsundersökning Brödtermometern visar att fler och fler förknippar fullkorn med hälsa samtidigt som kunskapen om vad fullkorn är och var det finns är låg. - Att göra fullkorn mer trendigt, på samma sätt som surdegen har lyckats, är något av det absolut bästa vi kan göra för folkhälsan, säger Maria Sitell.
Varför sprider SVT förvirrande budskap om mat och hälsa? Med anledning av SVTs premiär 'Fråga doktorn hälsa', där det komplexa sambandet mellan mat och hälsa togs upp skriver tre nutritionskunniga ett öppet brev till SVT med frågan varför man inte presenterar de vetenskapliga rönen om sambandet mellan mat och bättre folkhälsa. Istället ges hemmasnickrade tolkningar med risk för ökad förvirring.
Brödinstitutets opinionsundersökning Brödtermometern visar på osäker kunskap om vilken mat som är hälsosam och klimatsmart
Trots att många vill äta mer klimatsmart är det få som ser brödets klimatnytta. Endast 35 procent av svenskarna instämmer i att bröd är klimatsmart. Bröd är ett mycket enkelt sätt att äta mer klimatsmart med en klimatpåverkan liga låg som baljväxter.
Är allt mörkt bröd nyttigt och vad är antiinflammatorisk kost? Varför blir magen svullen ibland? Brödinstitutets levande julkalender ger värdefullt vetande i form av 24 lucköppningar i form av korta filmavsnitt som svarar på frågor, krossar myter och förklarar vilka kostråd man kan lita på. Brödinstitutets julkalender 2019 går att följa på Youtube, Facebook, Instagram, Twitter @brodinstitutet
Matoron minskar, fler vill äta fullkorn och begreppet nyttig mat förknippas med vad den inte innehåller. Brödinstitutets årliga undersökning, nu med fem år på nacken, visar att oron för att äta för mycket av socker, kolhydrater och fett har halverats. Den största minskningen har skett det senaste året. Samtidigt väljer nästan hälften av Sveriges befolkning "fritt-från"-produkter.
"Vårt uppdrag är att sortera bland hälsotramset" skrev tidningen Journalisten efter Brödinstitutets Almedalsseminarium. Ta del av det varierande och kloka samtalet mellan tongivande personer inom journalistik, vetenskap, mat och hälsa. Och även få lite Visbyfeeling samtidigt.
...eller ’God morgon alla vettiga hälsojournalister, var har ni varit?’ Varmt välkommen till Brödinstitutets Almedalsseminarium.
Matvanorna har en dominerande roll för vår hälsa och fullkorn klassas nu som den enskilda kostfaktor som har störst betydelse för folkhälsan. Det finns idag vetenskaplig enighet kring att fullkorn förebygger flera av vår stora levnadsvanesjukdomar. Ändå äter 9 av 10 för lite fullkorn samtidigt som mer än hälften nu tycker att fullkorn är viktigast vid val av bröd.
