Nyhet -
Burlöv bjuder in till medborgardialog för att utveckla en av entréerna till kommunen
Hur kan Lundavägen från kommungränsen (till Malmö) fram till och med Sockerbitstorget samt Sockerbruksparken utformas som en attraktiv entré till kommunen och sockerbruksområdet? Den frågan ställer kommunen nu till medborgare för att ta reda på hur de vill att området ska utvecklas.
Fyra mötestillfällen
Frågan har blivit aktuell i och med att sockerproduktionen upphört i Arlöv. Under totalt fyra möten får allmänheten nu möjlighet att vara med och arbeta fram förslag. På startmötet den 22:a april berättar kommunen mer ingående om bakgrunden till varför området ser ut som det gör idag. På de efterföljande tre mötena ska deltagarna tillsammans arbeta fram förslag till hur de vill att områdena ska se ut i framtiden. Förslagen kommer sedan att presenteras för kommunens samhällsbyggnadsnämnd som bestämmer i frågan.
Bakgrund
Lundavägen utgör Burlövs kommuns ryggrad och har en lång historia som sträcker sig tillbaka till tiden före sockerbrukets etablering. Arlöv uppstod runt sockerbruket, som byggdes ut där Lommavägen möter Lundavägen, i anslutning till de för industrin avgörande kommunikationsmöjligheterna med Södra stambanan och vattentillgången i Kalinaån.
Sockerbruksparken
Mellan sockerbruket och Lundavägen anordnades en park för bruksarbetarna och Arlövsborna att uppleva på lediga stunder. I direkt anslutning till Sockerbruksparken utvecklades Arlövs centrum längs gamla Lommavägen (numer Sockerbruksgatan) med bageri, bokhandel, charkuteri, järnhandel, konditori, syateljé, plåtslageri, hotell och mycket mer.
Lommavägen flyttades
När Lommavägen senare byggdes om med planskild korsning med stambanan flyttades vägen till sitt nuvarande läge och centrums tyngdpunkt försköts till Dalbyvägen och det mer sentida Sockerbitstorget.
Lundavägen cirka 1913
Geukahuset i Arlöv cirka 1975
Korsningen Lommavägen/Lundavägen 1976
