Burlövs kommun delar erfarenheter för hållbar stadsplanering

Hösten 2024 tecknade Burlövs kommun ett vänortsavtal med Zlatopil i östra Ukraina. Inom ramen för vänortsavtalet är Burlövs intention att stödja Zlatopil med kompetensutveckling. En av framtidsfrågorna för Zlatopil är stadsutveckling.

Att bygga för framtiden under brinnande krig

Efter Sovjetunionens fall i början på 1990-talet blev Ukraina en självständig stat. Genom åren har landet gått från planekonomi till marknadsekonomi och utmaningarna har varit stora. I många avseenden har landet sökt närhet till väst och EU. En del i arbetet är att reformera förvaltning och rättsväsende genom att se hur länder i väst arbetar. Viljan till utveckling har inte minskat, trots att Ryssland annekterade Krymhalvön 2014 och att Ukraina befinner sig i fullskaligt krig sedan 2022.

Kraftigt ökad befolkning ställer krav på hållbar stadsplanering

Zlatopil har inom ramen för vänortssamarbetet särskilt visat intresse för hur jämställhets- och barnrättsfrågor kan integreras i fysisk planering. Staden har en kraftigt ökad befolkning, då de har tagit emot tusentals internflyktingar, många kvinnor och barn. Burlöv delar med sig av erfarenheter med hjälp av projektmedel från Svenska institutet.

– Vi har kommit längre i den typen av frågor så vi kan vi bidra med vår kunskap och vara ett stöd i hur de kan implementera till exempel barns rättigheter och jämställdhetsfrågor i stadsplaneringen, säger Burlövs kommuns utredare Malin Lövdahl och stadsarkitekt Joel Tufvesson.

Jämförelse med lokala utvecklingsprojekt i Burlöv

Under vintern har ett grönområde och gångstråk i befintlig stadsbebyggelse varit av intresse för att utveckla en del av staden Zlatopil. Sedan i våras har vi tittat på deras förslag och jämfört med våra egna insatser i kommunen, t ex vid stationstorget och de miljöer vi planerar kring Kronetorpskolan, en ny F-6 skola med idrottshall som just nu uppförs centralt i Burlövs kommun. I mångt och mycket påminner projekten om varandra. Vi informerade om hur vi har arbetat med belysning, skyfallshantering och hur har vi tänkt kring exempelvis trafikflöden utifrån ett barnrätts- och jämställdhetsperspektiv. Arbetet grundar sig på en metod från UN-Habitat, Förenta Nationernas organ för hållbar stadsutveckling, som vi har försökt ge en inblick i, berättar Joel Tufvesson.

Möte och dialog i Krakow

Dokument och bilder har skickats mellan Burlöv och Zlatopil, och nu var det dags att ses för med djuplodande diskussioner kring hur stadsplanering görs i Sverige och hur arbetsmetoder eventuellt kan implementeras i Burlövs ukrainska vänort.

Malin Lövdahl och Joel Tufvesson reste därför tillsammans med tolken Oleksandra Lastovetska till Krakow i Polen för att träffa representanterna, vice borgmästare Anton Orekhov, stadsarkitekt Roman Fedorchenko, och arkitekt Liudmyla Fedorchenko från Ukraina.

Malin Lövdahl gick igenom FNs barnrättskonvention och hur Burlövs kommun har implementerat rutiner för att beakta barns rättigheter vid beslut, till exempel vid utveckling av stadsplanering och hur vi tar in barnens synpunkter och skapar delaktighet vid beslut.

- Våra ukrainska vänner kände mycket väl till Barnkonventionen, men de är inte vana att arbeta med frågor kring jämställdhet, trygghet och barns rättigheter på samma sätt som vi arbetar vid stadsplanering i Sverige, menar Malin Lövdahl.

- Vi träffades i Krakow för att prata om projektet genom Si (Svenska Institutet). Det handlar om att utveckla ett ”bortglömt” område och att göra det till ett attraktivt och tryggt parkstråk. Jämställdhets- och barnperspektiv i den fysiska planeringen är något vi i Sverige beaktar vid liknande projekt. Vi ville dela med oss av våra erfarenheter, hur vårt arbetssätt har vuxit fram under en längre tid i Sverige, säger Joel Tufvesson.

Dialog fördes om hur människor rör sig idag genom stråket i Zlatopil. Är området och platsen trygg att röra sig på och vilka förbättringar kan göras vid upprustningen av exempelvis ett gångstråk?

För Malin Lövdahl och Joel Tufvesson, som nu är tillbaka i Sverige och Burlöv, väntar närmast att skriva en slutrapport som ska vara klar i september för redovisning till Svenska institutet. Mötet var en nyttig och välbehövlig avstämning i projektet för samsyn och ökad kunskap.

Avslutningsvis menar de båda att de har fått en unik och givande inblick i hur ett land i krig drivs av utvecklingsvilja och framåtanda, trots att ukrainarna och vänorten Zlatopil nära krigsfronten inte vet något om landets framtid och utgången av det pågående anfallskriget.

Fakta projektet och Zlatopil

Projekt stadsutveckling finansieras av Svenska institutet och är en del av Burlövs samarbete och utvecklingsarbetet med vänorten Zlatopil.

Zlatopil med 30 000 invånare inte ligger cirka 10 mil söder om storstaden Charkiv, inte långt från krigsfronten i Ukraina.