Högre temperaturer och klimatoro – ett växande hot mot folkhälsan i Stockholmsregionen

Drygt en tredjedel av länets invånare oroar sig ofta eller alltid för klimatet, allt fler besväras av buller och höga temperaturer inomhus och dubbelt så många i Stockholm anser att luften är dålig jämfört med övriga landet.

Det är några av resultaten i Region Stockholms Miljöhälsorapport 2025 som publiceras idag. Rapporten är framtagen av Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) i samarbete med Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet på uppdrag av Region Stockholm.

- Rapporten visar att nästan hälften av länets kvinnor oroar sig ofta eller alltid för klimatet. Det är en befogad oro eftersom Tidöregeringens politik efter decennier av minskade utsläpp nu har lett till att utsläppen ökat med 7 procent sedan 2023. Regeringens politik sviker folkhälsan och framtida generationer, säger Karin Fälldin (C), ordförande i folkhälsoberedningen i Region Stockholm.

Över 35 procent av befolkningen känner klimatoro, med högre nivåer bland kvinnor, unga vuxna och storstadsbor. Kvinnor försöker oftare minska sitt klimatavtryck men känner mindre hopp om att utvecklingen kan vändas.

Rapporten visar att höga temperaturer inomhus under sommaren påverkar allt fler.

- På tio år har andelen Stockholmsbor som besväras av höga temperaturer inomhus ökat från 25 till 40 procent. Det är därmed att betrakta som ett utbrett folkhälsoproblem och är särskilt farliga för äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar, säger Karin Fälldin (C).

Dessutom visar rapporten att över 400 000 personer, motsvarande 23 procent av länets befolkning, bor i bullerutsatta lägen. Cirka 10 procent störs mycket av trafikbuller, och över 90 000 har sömnproblem kopplade till buller.

Trots förbättrad luftkvalitet under flera decennier besväras fortfarande cirka sju procent av länets invånare av luftens kvalitet. Det är dubbelt så många jämfört med övriga landet. Bilavgaser är den vanligaste källan. Luftföroreningar orsakar hjärt–kärlsjukdomar, lungsjukdomar, cancer och demens – och förkortar i genomsnitt livslängden med nio månader.

Rapporten bygger på nationella miljöhälsoenkäter och ger både färska siffror, tidstrender och förslag på åtgärder.