Så ska Stockholms ungdomsgårdar bli trygga och jämställda med kvalitativ verksamhet

En strategi för fritids- och ungdomsgårdarna i Stockholms stad antogs på kommunfullmäktige den 13 juni. Strategin ger riktning för hur verksamheterna ska arbeta för att fler unga ska få en meningsfull och stimulerande fritid. Senast Stockholms stad utredde fritidsgårdarna och tog fram riktlinjer var i slutet av 1970-talet.

Alla barn och unga i Stockholms stad ska ha tillgång till trygga och jämställda mötesplatser. Strategin slår fast att fritids- och ungdomsgårdarna i staden ska ha bred programverksamhet av hög kvalitet, jämna ut livsvillkor, skapa glädje och gemenskap samt stärka unga och bidra till deras personliga utveckling.

– Fritidsgårdarna kommer ofta upp i debatten om ungdomskriminalitet. Men fritids- och ungdomsgårdar är inte per automatik en skyddande faktor mot att begå brott, utan det är en strukturerad och långsiktigt engagerande verksamhet som kan förebygga brottslighet. Därför satsar vi på kvalitativ verksamhet med utbildade fritidsledare. Det kommer göra skillnad på riktigt, säger Jonas Naddebo (C), kultur- och stadsmiljöborgarråd.

Fritidsgårdsstrategin tar avstamp i en utredning som genom granskning av aktuell forskning och samtal med ungdomar, fritidsledare och chefer kartlade vad som efterfrågas, vilka åtgärder och vilket stöd verksamheterna behöver. Både stadsdelarna och fritidsgårdarna efterfrågade mer samordning och struktur.

– Fritids- och ungdomsgårdarna ska erbjuda aktiviteter som utmanar och utvecklar, men också avkopplande gemenskap med kompisar. De ska aktivt arbeta för att nå tjejer och andra underrepresenterade grupper. Verksamheterna ska samarbeta mer med civilsamhället, myndigheter och arbetslivet för att hjälpa unga hitta konstruktiva vägar i framtiden. Det gynnar både ungdomarna och samhället i stort, säger Jonas Naddebo.

Strategin slår fast att det på samtliga fritids- och ungdomsgårdar i Stockholm ska arbeta fritidsledare med rätt kompetens och att det på varje gård ska det finnas både manlig och kvinnlig personal. I strategin ingår en ökad enhetlig uppföljning av verksamheterna. Varje stadsdelsförvaltning utarbeta en utvecklingsplan utifrån lokala förutsättningar, som visar hur strategin ska realiseras.

Strategin i korthet

Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar ska arbeta med följande fem målområden:

1. stärka unga och bidrar till deras utveckling
2. bidra till jämlika och jämställda uppväxtvillkor
3. arbeta med ungas delaktighet och inflytande
4. erbjuda kvalitativ och attraktiv verksamhet
5. arbeta med fritidens egenvärde och som skyddsfaktor

Strategin följs upp efter tydliga, mätbara indikatorer:

• Andel unga som vistas på fritids- och ungdomsgård i relation till befolkningsmängd i varje stadsdelsområde.
• Andel unga som är nöjda med det utbud som erbjuds på gårdarna.
• Antal program som erbjuds besökarna.
• Andel utbildade fritidsledare.
• Andel unga som upplever fritids- och ungdomsgården som trygg.
• Könsfördelningen bland besökarna.
• Antal riktade verksamheter för att inkludera underrepresenterade grupper i fritidsverksamheten.

Fakta:

I Stockholms stad ansvarar de tretton stadsdelsnämnderna för fritids- och ungdomsgårdarna.

Från och med 2021 har stadens kulturnämnd ett samordningsansvar för stadsdelsnämndernas arbete med verksamhetsområdet barn, kultur och fritid. Syftet är att möta behovet av att arbeta mer strategiskt för ökad likställighet, erfarenhetsutbyte och tydligare riktlinjer kring fritidsgårdarnas uppdrag och målgrupp.

Under 2021 och 2022 har sammanlagt 20 miljoner kronor satsats på att utveckla och stärka stadens fritids- och ungdomsgårdar.

Läs bifogad strategi i sin helhet (som pdf).