Allan var felaktigt fråntagen sitt svenska medborgarskap i 23 år – nu prövas statens grundlagsbrott i Högsta domstolen

– Allan var felaktigt fråntagen sitt svenska medborgarskap i strid med grundlagen i 23 år. Nu vill Justitiekanslern sänka hans skadestånd och göra det svårare för enskilda som drabbats på liknande sätt att få upprättelse. Det är med andra ord mycket som står på spel i den här rättegången, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa, som tillsammans med Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa, är ombud för Allan i Högsta domstolen.

När Allan Eliasson, 36, från Göteborg var åtta år berövades han sitt medborgarskap i strid med grundlagen. Detta eftersom det hade visat sig att hans svenska pappa inte var hans biologiska pappa.

Statens grundlagsbrott innebar bland annat att Allan blev ofrivilligt statslös, nekades rösträtt i tre riksdagsval, tvingades söka uppehållstillstånd i sitt hemland Sverige och hindrades från att resa utomlands.

Tjugotre år senare kom Skatteverket fram till att beslutet att avregistrera Allan som svensk medborgare var uppenbart oriktigt och han fick då tillbaka medborgarskapet. Men för att få upprättelse för grundlagsbrottet tvingades Allan begära skadestånd av staten i domstol.

Tingsrätten och hovrätten bedömde att staten hade kränkt Allans grundlagsskyddade rätt till sitt medborgarskap och att kränkningen var allvarlig. Staten dömdes därför att betala skadestånd till Allan för ideell skada med 150 000 kronor.

Men Justitiekanslern, som företräder staten i rättegången, vill inte acceptera att Allan ska kompenseras med 150 000 kronor för det 23 år långa grundlagsbrottet. Justitiekanslern vill inte betala en krona mer än 100 000 kronor.

Justitiekanslern har därför tagit fallet ända till Högsta domstolen för att sänka Allans skadestånd och få en vägledande dom som gör det svårare för enskilda som drabbats på liknande sätt att få upprättelse.

Efter att Högsta domstolen gett prövningstillstånd i målet den 19 juni 2017 har Centrum för rättvisa inträtt som ombud för Allan Eliasson.

– Justitiekanslern anser att 150 000 kronor är ett "anmärkningsvärt högt" skadestånd för en 23 år lång grundlagskränkning. Det är det inte. Som både tingsrätten och hovrätten kom fram till är det rätt och rimligt att Allan får ett högre skadestånd än Blake Pettersson, som fick 100 000 kronor efter att ha varit fråntagen medborgarskapet i 4,5 år, säger Clarence Crafoord.

Blake Pettersson, som också företräddes av Centrum för rättvisa, är den första personen i Sverige som fått ideellt skadestånd för en grundlagskränkning. Genom en historisk dom i Högsta domstolen 2014 tillerkändes Blake Pettersson 100 000 kronor i skadestånd av staten efter att i ett liknande fall ha varit berövad sitt medborgarskap i strid med grundlagen i 4,5 år (NJA 2014 s. 323).

Blake Pettersson-domen väckte samtidigt ett antal ännu obesvarade frågor om hur långt möjligheten att få skadestånd med stöd av grundlagen sträcker sig. Det är i några av dessa frågor, bl.a. när det gäller preskription och krav på åtgärder av den som drabbats, som Justitiekanslern nu försöker begränsa möjligheterna till skadestånd.

­­– Till skillnad från Justitiekanslern anser vi att den svenska grundlagens användbarhet för människor som drabbas av statliga övertramp ska stärkas snarare än begränsas. Den rättsutveckling som inleddes i och med Blake Petterson-domen bör fördjupas och inte kvävas i sin linda, avslutar Clarence Crafoord.

Högsta domstolen kommer hålla huvudförhandling i målet i början på 2018. Domen i målet kommer sannolikt under våren 2018.

Läs mer om fallet här.

För frågor om fallet, kontakta chefsjurist Fredrik Bergman på 070-82 19 655 eller fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se.