Europadomstolen: FRA-lagen kränker den personliga integriteten

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har i dag kommit fram till att den svenska FRA-lagen, som reglerar statens hemliga massövervakning, inte uppfyller Europakonventionens krav på skydd för den personliga integriteten. Domen innebär att den svenska lagstiftningen måste ses över och blir vägledande även för andra europeiska länder som använder sig av hemlig massövervakning.

– Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drev fallet i Europadomstolen.

Domen från Europadomstolens stora kammare innebär att det i och för sig är tillåtet för stater att ha system för hemlig massövervakning, om det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier till skydd för enskildas rättigheter. Europadomstolen identifierar tre brister i det svenska systemet: Att FRA-lagen innehåller ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater, att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräckligt och att det saknas effektiv kontroll av FRA:s verksamhet. Sverige fälls därför för brott mot den personliga integriteten i Europakonventionen.

Det var sommaren 2008 som Centrum för rättvisa anmälde FRA-lagen till Europadomstolen i Strasbourg. Det hade då varit en intensiv debatt om hur den enskildes integritet ska skyddas när stater vill bedriva hemlig massövervakning på internet. Klagomålet lämnades in eftersom det var tveksamt om den svenska FRA-lagen levde upp till Europakonventionens krav. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen redan år 2009 skrev om lagen för att stärka skyddet för enskildas integritet.

Centrum för rättvisa begärde att Europadomstolen skulle granska FRA-lagen eftersom det behövdes ett klargörande av vilka rättssäkerhetsgarantier som måste finnas för att signalspaning inte ska medföra otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.

– Den här domen är vägledande inte bara för Sverige utan också för andra länder i Europa som har system för hemlig massövervakning. Det som måste ske nu är att regeringen omedelbart ser till att åtgärda de rättssäkerhetsbrister som Europadomstolen har identifierat i sin dom, avslutar Fredrik Bergman.