Få vågar visa stöd till HBT-rörelsen i Kirgizistan och Ryssland

Trots att det finns enstaka organisationer som sympatiserar med HBT-rörelsen är det få som vågar visa sitt stöd öppet, berättar Gyulnara Sultanova (th) från Ryssland och Anna Kiery (tv) från Kirgizistan på ett seminarium organiserat av Svenska Helsingforskommittén under EuroPride.

- I Ryssland kan organisationer som öppet stödjer HBT-rörelsen själva få problem och det är bara organisationer som Moscow Helsinki Grop som är så starka och oberoende att de vågar ta risken, säger Gyulnara Sultanova.

De kirgiziska människorättsförsvararna vill, enligt Anna Kiery, generellt sett inte samarbeta med HBT-organisationer. Men om någon blir utsatt för våld reagerar de dock direkt.

- I situationer när en HBT-person blivit överfallen, våldtagen eller torterad visar människorättsorganisationerna sitt stöd och fördömmer attacken. Men tyvärr säger de inte rakt ut att det rör sig om hatbrott, säger hon.

Istället kommer det mest genuina stödet från grupper som HIV-positiva och prostituerade, som också är stigmatiserade och därför inte har något att förlora.

Seminariet hade temat "gay-straight allianser" och syftet var att diskutera hur människorättsorganisationer och även andra delar av det civila samhället kan samarbeta med HBT-organisationer för att integrera arbetet för HBT-personers rättigheter i den allmänna kampen för mänskliga rättigheter. Seminariet modererades av Goran Miletic, människorättsjurist på Svenska Helsingforskommittén, som också berättade om sina erfarenheter från den serbiska HBT-rörelsen.

- Första gången vi hörde någon säga att vi borde försöka involvera heterosexuella i kampen för våra rättigheter var det många av oss som blev förvånade. Varför skulle någon som var heterosexuell bry sig om vår situation? Det här var i början av 1990-talet och personen ifråga hade varit i USA, mindes Goran Miletic.

Idag är situationen annorlunda. Trots att det även bland människorättsförsvarare finns personer med fördomar mot homo-, bi- och transsexuella pågår i Serbien ett allt mer integrerat arbete mot diskriminering av utsatta grupper. En koalition som består av 15 organisationer och företräder såväl etniska och nationella minoriteter som handikappade och HBT-personer, reagerar omedelbart med gemensamma uttalanden och krav på att myndigheterna ska agera när någon grupp eller person blivit utsatt för övergrepp eller diskriminering.

Samarbetet har pågått sedan 2004, när Svenska Helsingforskommittén initierade framtagandet av ett förslag till en ny lag mot diskriminering. I början var flera organisationer negativt inställda, eller i vart fall tveksamma, till att skriva under gemensamma uttalanden till stöd för HBT-gruppen. Men motståndet har minskat och organisationerna har märkt att de är mycket starkare och mer inflytelserika när de talar med en röst. Opinionstrycket blir så starkt att makthavarna tvingas ta itu med problemställningarna, även om de fortfarande i en majoritet av fallen nekar till att det rört sig om diskriminering.

Anna Kiery är optimistisk om utvecklingen i Kirgizistan. Organisationen hon representerar, Labrys, arbetar på pappret för kvinnors rättigheter men håller långsamt på att komma ut. Snart tror hon att de kommer att kunna registrera sig som en öppet lesbisk organisation.

- Folk i Kirgizistan är vana vid mångfald. Det bor 60 etniska grupper i landet. Människor blir kanske chockade till en början när de förstår att man är lesbisk men sen vänjer de sig, säger hon.

Nästa år kommer Labrys att organisera träningar för journalister, myndighetspersoner och medicinsk personal. Kiery tror på utbildning och långsamt påverkansarbete, snarare än alltför provokativa annonskampanjer.

Gyulnara Sultanova håller med. Även människorättsförsvarare behöver utbildas i Ryssland, hävdar hon, och framför allt måste den tystnad som råder kring HBT-frågor brytas.

----------------------

Svenska Helsingforskommittén arbetar sedan nästan tio år med HBT-personers rättigheter och är en av få människorättsorganisationer som intresserat sig för just rättighetsaspekten och kampen mot diskriminering i fråga om HBT-kollektivet.