Pressmeddelande -

Vad får man säga?

Nya främlingsfientliga sidor dyker ständigt upp på internet och lockar besökare som normalt inte sammankopplas med nynazistiska åsikter. Vad händer när åsikterna inte syns på utsidan och nya ansikten sprider främlingsfientliga budskap? Har vår tolerans mot främlingsfientlighet ökat?

Den grundlagsskyddade rätten att uttrycka sin åsikt innebär inte att det är tillåtet att skada eller kränka andra. Med yttrandefrihet kommer ansvar och skyldigheter. Samhällets främsta vapen mot hatpropaganda är kriminaliseringen av hets mot folkgrupp, som inskränker yttrandefriheten genom att hot och missaktande uttalanden förbjuds.
Svenska Helsingforskommittén bjuder in till en workshop om yttrandefrihetens gränser under MR-dagarna. Medverkar gör Arash Mokhtari som utbildar journalister och granskar nyheter ur ett fördoms- och diskrimineringsperspektiv för organisationen Quick Response och Robert Hårdh, generalsekreterare på Svenska Helsingforskommittén.

Hatpropaganda och yttrandefrihet - var går gränsen?
Workshopen utgår från skriften Hatets språk - frågor och svar, utgiven av Helsingforskommittén 2005, och handlar om hur den svåra gränsdragningen mellan det tillåtna och det otillåtna har skapats.

Tid: torsdag 13 november kl 17.30-18.30
Plats: Kulturens hus, Luleå

Medverkande: Robert Hårdh, Helsingforskommittén och Arash Mokhtari, Quick Response

________________________
För mer information kontakta:
Natasha Jevtic Esbjörnson, informationsansvarig, 0709-14 63 43.
Läs mer om Helsingforskommitténs seminarier på MR-dagarna på www.shc.se

Ämnen

  • Mänskliga rättigheter

Kategorier

  • mänskliga rättigheter
  • hatpropaganda
  • yttrandefrihet

Regioner

  • Luleå

Relaterat innehåll

  • Rättslöshet i terrorbekämpningens spår

    Under MR-dagarna i Luleå, 13 - 14 november, visar Svenska Helsingforskommittén dokumentärfilmen "Road from Guantánamo" om rättslösheten som drabbar oskyldiga i terrorbekämpningens spår.

  • Romer diskrimineras i utbildningen

    Under MR-dagarna i Luleå uppmärksammar Svenska Helsingforskommittén den utbredda diskrimineringen av romska barn i skolorna i Sverige såväl som i resten av Europa. Nyligen visade en lokal studie att nästan hälften av de romska barnen i Malmö sällan eller aldrig går till skolan. Bilden bekräftas i FN-förbundets parallellrapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté, CERD.

  • Effektivt verktyg säkrar minoriteters rättigheter

    EU har pressat unionens nya och blivande medlemsstater att använda sig av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter för att säkerställa minoritetsgruppers rättigheter. Många östländer använder konventionen i hög utsträckning. I västländerna används den däremot inte alls lika mycket. Vad beror det på? Är den ett effektivt verktyg eller finns det andra, bättre vägar att gå?