Kommer aktier vara vinnare även under 2020-talet?

Aktier har varit ett fantastiskt sparalternativ under en lång tid. Stockholmsbörsen steg med närmare 230 procent, eller med knappt 13 procent per år de senaste tio åren fram till och med årsskiftet. Flertalet av anledningarna kommer bli svåra att upprepa. Vad bör vi som aktieinvesterare förvänta oss av det nya decenniet?

Fallande räntor har höjt värderingen på aktier. År 1981 slogs rekord när investerare erbjöds närmare 16 procent årlig ränta på en amerikansk 10-årig statsobligation. I Sverige noterades en 10-årig statsobligation till närmare 14 procents ränta år 1990. Införandet av inflationsmål har som bekant varit en av anledningarna till att räntorna sjunkit stadigt sedan dess. Så sent som i november 2018 var räntan på den amerikanska 10-åringen drygt 3 procent. Covid-19-krisen levererade dödsstöten och sedan dess har räntan sjunkit till ännu en bottennotering och endast 0,7 procent kvarstår i årlig avkastning för dagens investerare.

Den svenska räntan har fallit ännu snabbare och har hållit sig runt nollan sedan ett år tillbaka. Lägre räntor har gjort det billigare för bolagen att investera och framförallt har det gjort aktier betydligt mer attraktiva för investerare. Exempelvis är en aktieutdelning på 3 procent betydligt mer värdefullt om räntealternativet erbjuder noll procent i årlig ränta än 5 procent.

Tyvärr är det inte möjligt för räntorna att fortsätta falla på det sätt de gjort under de senaste fyra decennierna. Visst kan räntorna fortsätta att falla till negativa räntor men det skulle sannolikt inte vara lika positivt för aktier då negativ ränta under en längre period indikerar mycket svag ekonomisk tillväxt vilket är negativt för bolagens intjäningsförmåga.

I början av 1980-talet var USA:s och Sveriges statsskuld nästan lika höga, drygt 40 procent av BNP. Sedan dess har de flesta länder i västvärlden, med Sverige som lysande undantag, ökat statsskulden kraftigt. Covid-19-krisen förväntas öka statsskulderna för länderna i väst med 10-20 procent av BNP vilket medför att flera av världens största ekonomier inom kort kommer ha statsskulder som kraftigt överstiger 100 procent av BNP.

Sedan finanskrisen 2008-2009 har bolagsskatten i Sverige sänkts från 28 procent till 21,4 procent. Sedan Trump blev president har USA:s bolagsskatt sänkts från 27 procent till 19 procent. Allt annat lika, så har bolagens marginaler ökat lika mycket. Dessvärre minskar utrymmet för framtida skattesänkningar när skuldsättningen ökar. Risken är även överhängande att bolagen kommer få stå för en högre andel av kostnaderna efter den här krisen. Åtstramningar som drabbade löntagarna efter finanskrisen kommer bli svåra att upprepa sedan skillnaderna mellan fattiga och rika är historiskt höga och traditionella partier tappar väljare till populistiska partier.

Globaliseringen i form av handel med varor och tjänster länder emellan fördubblades från mitten av 1990-talet fram till finanskrisen med stora effektiviseringsvinster för bolagen som resultat. Rivaliteten och handelskriget mellan världens två största ekonomier, konsekvenserna av pandemin och mindre kostnadsskillnader medför att tidigare marginalförbättringar från ökad globalisering blir svåra att upprepa.

Teknologisk utveckling som AI, automatisering och robotisering har höjt effektiviteten och bolagens marginaler i flertalet sektorer och för teknologisektorn i synnerhet. Världen kommer behöva nya revolutionerade uppfinningar som smartphones som förändrar hur både privatpersoner och företag lever sina liv. Smartphones har haft en otrolig inverkan på hur vi kommunicerar, handlar, konsumerar underhållning såsom film och spel och en massa nya framgångsrika bolag har skapats.

Även om värderingen på aktier är förhållandevis hög och avkastningen på Stockholmsbörsen sannolikt riskerar att bli betydligt lägre än de närmare 13 procent som den avkastat per år de senaste tio åren, kommer aktier med största sannolikhet ändå vara den mest attraktiva tillgången för investerare.

När marknadens uppgång är lägre minskar dragningskraften till passiva sparalternativ som indexfonder till förmån för aktivt förvaltade fonder. Riktigt duktiga förvaltare slår börsen med 2-3 procentenheter per år. Det bidraget kommer vara en betydligt större andel av värdeökningen när börsen stiger med 5-7 procent per år i jämförelse med 13 procent per år.

Framgångsrika aktiva förvaltare kommer premiera bolag med uthålliga affärsmodeller som gynnas av redan befintliga trender som exempelvis teknologisk utveckling, demografiska förändringar och företag som leds till förmån för alla intressenter – kunder, anställda, leverantörer, samhällen och aktieägare.