Ny Risk Review från Coface: Sverige får sektorriskbedömningar för första gången

I Cofaces senaste Risk Review introduceras för första gången särskilda sektorriskbedömningar för Sverige, vilket ger en mer detaljerad bild av riskerna inom olika delar av svenskt näringsliv. Samtidigt fortsätter den svenska ekonomin att stärkas. Enligt Coface-ekonomen Jonathan Steenberg väntas BNP växa med 2,9 procent 2026 och 2,4 procent 2027, medan antalet konkurser fram till augusti var omkring 4 procent lägre än året innan.

Den geopolitiska situationen har försämrats under sommaren. Nya strider mellan Iran och USA och en ytterligare upptrappning av konflikten mellan Ukraina och Ryssland "har satt leveranskedjorna under hård press och bidragit till kraftigt stigande råvarupriser.

Coface gör samtidigt flera förändringar i sina land- och sektorriskbedömningar. Sju landriskbedömningar ändras, med tre nedgraderingar och fyra uppgraderingar. Dessutom ändras 20 sektorriskbedömningar, varav 12 nedgraderas och åtta uppgraderas.

Sverige får sektorriskbedömningar för första gången

För första gången omfattar Cofaces Risk Review dedikerade sektorriskbedömningar för Sverige. Det ger en mer detaljerad bild av riskläget i olika sektorer i den svenska ekonomin.

Enligt Coface-ekonomen Jonathan Steenberg väntas Sverige vara en av de snabbare växande ekonomierna i Västeuropa under de kommande två åren. Coface prognostiserar en BNP-tillväxt på 2,9 procent 2026 och 2,4 procent 2027.

Inflationen väntas samtidigt ligga på 0,6 procent 2026, innan den stiger till 2,5 procent 2027. Den låga inflationen och det förbättrade ekonomiska läget har hittills bidragit till att stärka hushållens efterfrågan. Företagen möter dock fortsatt utmaningar i form av högre finansieringskostnader och osäkra globala förhållanden.

Efter flera år med kraftiga ökningar har konkurserna minskat under 2026. Fram till augusti var antalet konkurser omkring 4 procent lägre än under samma period året innan.

Det finns samtidigt tecken på att förbättringen bromsar in. Ökningar syns inom motorhandel, transport och logistik samt IT- och kommunikationssektorn. Högre räntor och kostnadspress väntas fortsätta påverka särskilt sårbara sektorer.

Råvarupriserna skapar nytt inflationstryck

Internationellt är utvecklingen på råvarumarknaderna en central del av riskbilden. Trots att oljeexporten genom Persiska viken och Hormuzsundet har ökat betydligt och handelsflödena har lagts om har oljepriset stigit med mer än 50 procentoch passerade 100 dollar per fat i september. Priset på naturgas har samtidigt ökat med nästan 100 procent.

Metallpriserna ligger kvar på höga nivåer, medan priserna på jordbruksvaror har stigit betydligt efter attacker mot hamnterminaler vid Svarta havet och sommarens värmeböljor i Europa. Vetepriserna har stigit med 40 procent jämfört med samma period året innan.

Prisökningarna har åter väckt oro för ett nytt uppsving i inflationen. Centralbankerna har svarat med räntehöjningar. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve följde ECB och höjde räntan med 25 baspunkter, vilket bidrog till stramare finansiella villkor globalt.

Sedan bottennivån i mitten av januari har den amerikanska dollarn stärkts med mer än 6 procent mätt i effektiva växelkurser, medan de långa räntorna har stigit med mer än 100 baspunkter i de flesta större valutaområden sedan slutet av februari.

Den globala tillväxten väntas avta

Trots ökad geopolitisk och ekonomisk osäkerhet har världsekonomin hittills visat motståndskraft, bland annat driven av investeringar i artificiell intelligens (AI). Coface står ändå fast vid prognosen om svagare global ekonomisk aktivitet i år.

Den globala tillväxten väntas bli 2,5 procent 2026, ned från 2,8 procent 2025, innan den stabiliseras på 2,6 procent 2027. Coface uppskattar att konflikten i Mellanöstern sammantaget kommer att minska den globala tillväxten med 0,5 procentenheter under 2026 och 2027.

Jean-Christophe Caffet, chefsekonom på Coface, pekar på att den långvariga konflikten i Mellanöstern åter ökar risken för en global inflationschock. Stigande kostnader för energi, råvaror och transporter bidrar till att centralbankerna upprätthåller en stram penningpolitik, vilket gör förutsättningarna svårare för de mest sårbara staterna och företagen.

Tre länder i Mellanöstern får sänkt landriskbedömning

Den förändrade riskbilden kommer också till uttryck i Cofaces bedömningar av länder och sektorer.

I Mellanöstern väntas den ekonomiska aktiviteten minska i Gulf Cooperation Council-länderna under 2026. Saudiarabien nedgraderas från A3 till A4, Förenade Arabemiraten från A2 till A3 och Qatar från A3 till A4. Saudiarabien är utsatt för attacker mot energiinfrastruktur och exportvägar, medan Förenade Arabemiraten och Qatar är sårbara på grund av sitt beroende av Hormuzsundet.

Även livsmedels- och jordbrukssektorn är under press och nedgraderas i sex länder. I Frankrike, Österrike och Polen är förändringen främst kopplad till extrema väderförhållanden under sommaren 2026. I Förenade Arabemiraten och Saudiarabien är sårbarheten i större utsträckning kopplad till beroendet av livsmedelsimport, medan sektorn i Argentina fortsatt möter utmanande finansiella förhållanden.

Om Coface Risk Review

Cofaces Risk Review publiceras tre gånger om året och analyserar utvecklingen i den globala ekonomin, landrisker och sektorrisker.

I oktoberutgåvan 2026 har Coface nedgraderat landriskbedömningen för tre länder och uppgraderat den för fyra. Dessutom har 20 sektorriskbedömningar ändrats, varav 12 är nedgraderingar och åtta uppgraderingar. Den globala tillväxten väntas bli 2,5 procent 2026 och 2,6 procent 2027.